Efter vallöftet – finansministern om amorteringskravet

2022 11 24

På en pressträff meddelade riksbankschef Stefan Ingves att styrräntan höjs med 0,75 procentenheter – från 1.75 till 2.50

Ingves flaggade dessutom för ytterligare höjningar.

– För att värna inflationsmålet höjer vi räntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Det mest troliga är att räntan behöver höjas ytterligare i början av nästa år för att stanna någonstans nära 3 procent de kommande åren. Men det råder mycket stor osäkerhet kring inflationsutvecklingen, och räntebanan är en prognos och inte ett löfte, sa riksbankschefen enligt SVT.

En högre styrränta leder till att bankerna i sin tur höjer sina räntor. Det innebär bland annat att räntan på rörliga bolån och andra lån stiger.

Personer med rörliga bolån kan således räkna med en dyrare månadskostnad.

Lovade att pausa amorteringskravet

Inför valet lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet på bolån.

– Amorteringskravet har bidragit till en sund amorteringskultur och lägre belåning. Men i rådande ekonomiska läge, där hushållen är pressade av skenande kostnader, behövs särskilda åtgärder. Moderaterna kommer där tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad.  Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll M den 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Inget besked

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kan dock inte ge något besked om förslaget i nuläget.  

Det uppger hon i en intervju med SR Ekot.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, säger Elisabeth Svantesson till radiokanalen.

Hon tillägger att det, utifrån det kärva ekonomiska läget, är extra viktigt att föra en bra dialog med berörda myndigheter.

– I det här läget är det viktigt att slå fast hur vi stöttar hushåll på bästa sätt. Det är viktigt att vi inte spär på inflationen samtidigt som vi vet att många kämpar med sin ekonomi och behöver lättnader, säger finansministern. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.  

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Chefer ska börja rapportera anställda – gäller hela landet

2026 04 15

Arbetsgivare ska framöver kunna rapportera sina arbetstagares frånvaro direkt till Försäkringskassan.

Det framhåller myndigheten i en hemställan till regeringen.

Syftet är att förhindra felaktiga utbetalningar som uppstår till följd av att folk begär ersättning för vab, vård av barn, samtidigt som man får lön från arbetsgivaren.

– Omläggningen ska ses som ett första steg mot att förvalta socialförsäkringen på ett sätt som gör att våra utbetalningar blir korrekta från början istället för att som idag försöka upptäcka felaktigheter när pengarna redan betalats ut, säger Nils Öberg, generaldirektör, Försäkringskassan, i ett uttalande.

En gång i månaden

Redan för knappt två år sedan påtalade regeringen att bidragsfusket måste upphöra. Därför gick man fram med förslaget om att chefen en gång i månaden skulle lämna in uppgifter till Skatteverket om vem som varit borta från jobbet på grund av vab eller föräldraledighet.

Nu ska uppgifterna istället gå direkt till Försäkringskassan, enligt myndighetens hemställan. En förändring som skulle kunna förhindra att minst 900 miljoner kronor betalas ut felaktigt varje år.

– Vi behöver gå från miljoner till miljarder när det gäller att förhindra bidragsbrott och felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. Att som idag göra omfattande efterhandskontroller och ställa återkrav när pengarna redan betalats ut felaktigt är både ineffektivt och dyrt, säger Nils Öberg.

– Med denna förändring kommer kostnaderna för föräldraförsäkringen att minska väsentligt och vi kommer att kunna lägga mer kraft på vår försäkringsverksamhet. Dessutom kommer färre föräldrar att fastna i skulder när de blir återbetalningsskyldiga, vare sig det beror på medvetna fel, misstag eller rent slarv.

LÄS MER: ”Gör det senast 4 maj” – uppmaning från Skatteverket

Försäkringskassan kan få stort ansvar

För föräldrar kommer den föreslagna förändringen att innebära att ersättningen betalas ut i anslutning till att arbetsgivaren gör avdrag på lönen för frånvaro. Idag kan ersättningen komma långt innan lönen.

Försäkringskassans hemställan kommer en dryg månad efter att en utredning som tillsatts av regeringen föreslog att myndigheten ska få stärkta befogenheter i att bekämpa bidragsbrott.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor uppskattas betalas ut felaktigt från statens välfärdssystem varje år. I vissa fall hamnar pengarna hos kriminella.

– Där det finns pengar finns kriminalitet. Vår gemensamma välfärd ska gå till personer som har rätt till den, inte till kriminella. Det är välkommet att regeringen nu fått fler konkreta förslag på hur Försäkringskassan skulle kunna utreda, förebygga, förhindra och upptäcka bidragsbrott, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen