Efter snökaoset – SMHI erkänner misstag

2024 01 18

Under gårdagen drog ett kraftigt snöoväder in över Sverige.

SMHI gick ut med nio vädervarningar.

Men ingen varning utfärdades för hela Skåne.

Ett misstag, enligt SMHI.

Väderinstitutet uppger att en felprognos gjorde att man endast utfärdade en gul varning för delar av Skåne.

Egentligen borde varningen varit orange, den näst högsta på SMHI:s skala.

Det säger väderinstitutets meteorolog Marie Staerk till P4 Malmöhus.

– Vi trodde inte att det skulle bli några direkta konsekvenser, men nu blev det en felprognos i och med att det kom betydligt större snömängder i området än vad våra prognoser visade.

Uppdaterade inte varningen

Skåne påverkades i stora drag av onsdagens snöoväder.

Under dagen inträffade flera trafikolyckor.

Det blev trafikstopp på både E6:an och E22.

På E22 mellan Kristianstad och Hörby blockerade minst två lastbilar trafiken. De kunde inte köra vidare på grund av det besvärliga väglaget.

Trots trafikkaoset valde SMHI att inte gå ut med en varning i efterhand.

– När vi tittar tillbaka på situationen så var det ett väldigt snabbt förlopp. Det var därför som vi inte gick ut med någon varning när det hände. Det (snöovädret) passerade så pass snabbt, säger Marie Staerk till radion.

Snöovädret drar vidare

Det intensiva lågtrycket som igår drog in över landet, har under torsdagen fortsatt resulterat i kraftigt snöfall och blåsigt i delar av Norrland. 

 Besvärligast har läget varit längs Norrlandskusten från Hudiksvall förbi Skellefteå. 

– Under dagen mattas dock snöfallet av och vinden avtar. Natt mot fredag drar moln och snöfall bort mot Finland, framhåller SMHI.

På fredag och lördag väntas kallt och ganska klart väder med vintersol i stora delar av landet. Över Götaland ser dock ett lågtryck ut att dra in under andra halvan av fredagen med mildare luft.

– Främst i Skåne kan det bli besvärligt med blåst, större snömängder och runt 0 grader. Tidvis kan det då bli inslag av regn med även ishalka som följd, uppger SMHI.

Foto: J. Rosen

Text: Redaktionen

Svenskarnas p-böter kan bli högre

2025 07 10

Snart kan det bli ännu dyrare att få en p-bot.

En dom i EU-domstolen från 2022 slår fast att p-böter är en typ av tjänst – och därför ska moms läggas på summan.

Det innebär att parkeringsbolag och kollektivtrafik också måste betala moms på tilläggsavgifter, exempelvis när någon parkerar fel eller plankar på bussen.

Tidigare har detta inte ansetts momspliktigt, någonting som nu ändras. Men vem som betalar är fortfarande oklart. Skatteverket har nu gett sin tolkning.

– I vissa fall anser Skatteverket att kontrollavgifter, felparkeringsavgifter och andra tilläggsavgifter ska ingå i ersättningen för det ursprungliga tillhandahållandet såsom parkeringen eller persontransporter, skriver de i ett uttalande.

Vem ska egentligen betala?

Det är dock fortfarande oklart om den nya momsen ska betalas av bilisten – alltså du som får boten, eller av företaget som utfärdar boten.

Skatteverket anser att det i slutändan är upp till kommunerna och parkeringsbolagen att avgöra hur de hanterar den nya momsen.

– Om de vill ta höjd för den tillkommande mervärdesskatten, kommer det totala beloppet i form av höjda avgifter påverka felparkerarna, säger Pia Kjell, momsexpert på Skatteverket till DN.

Men enligt revisionsbyrån Deloitte kan det bli svårt att höja avgifterna, eftersom lagar reglerar hur höga de får vara.

– Som reglerna ser ut nu så ser det inte ut att det går att välta över momskostnader på någon annan om du redan nu tar ut maxbeloppet, förklarar Henrik Karlsson, skatteexpert på Deloitte till samma tidning.

Kritik från branschen

Parkeringsbranschens organisation Svepark är kritisk till hur frågan har hanterats. De anser att de hade varit bättre om både riksdagen och regeringen istället hade ändrat lagen.

De tror att Sveparks medlemmar troligen kommer be om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2027.

Foto: S. Strashevskyy

Text: Redaktionen

JUST NU: Historiskt besked – 5 000 robotar på väg till Ukraina

2025 07 10

Storbritannien och Ukraina har enats om ett historiskt försvarsavtal.

Natolandet kommer att leverera 5 000 luftvärnsrobotar till Ukraina från brittiska Thales Air Defence –  ett försvarsbolag som är specialiserade på kortdistans- och luftförsvarsrobotar.

– Storbritannien och Ukraina ingår ett historiskt avtal om Thales Air Defence-robotar. Det kommer att öka brittisk tillväxt och håller kvar Ukraina i kriget, framhåller Storbritanniens regering i ett uttalande.

Vidare bekräftar Downing Street att Storbritannien kommer att ge upp till 283 miljoner pund i bistånd till Ukraina under det kommande året. Summan motsvarar omkring 3,7 miljarder kronor.

”Det hopp de behöver”

Avtalet mellan Storbritannien och Ukraina ska undertecknas vid årets upplaga av konferensen Ukraina Recovery Conference (URC), som inleddes i Rom under torsdagen.

– Detta tillkännagivande understryker vårt fortsatta stöd för Ukraina. Vi stärker deras luftförsvar mot förödande drönar- och robotattacker och bidrar till återuppbyggnaden av landet – och till att ge denna nation det hopp de behöver, säger Storbritanniens vice premiärminister Angela Rayner.

Hon tillägger att avtalet också kommer att skapa hundratals kvalificerade jobb i Storbritannien.  Enligt regeringens beräkningar handlar det om 200 nya arbetstillfällen.

LÄS MER: Elon Musk lanserar ”skrämmande” projekt

Sverige etablerar center i Ukraina

Under torsdagen har även Sverige gett ett nytt besked till Ukraina.

Regeringen har beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att etablera ett center för rehabilitering av skadade soldater i Ukraina.

Centret kommer att vara en del av Operation Renovator, ett gemensamt projekt mellan Nato och Ukraina sedan två år tillbaka.

Projektet syftar till att rehabilitera skadade soldater. Målsättningen är att soldaterna ska kunna återgå till aktiv tjänst eller ges förutsättningar att leva ett civilt liv med rimlig livskvalitet.

– När jag förra hösten besökte Ukraina och ett av dessa rehabiliteringscenter så slogs jag av den orubblighet som de ukrainska veteranerna uppvisade. Trots fysiska och psykiska trauman så ville de fortsätta försvara sitt land, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

– Ukraina strider inte bara för sitt lands frihet, utan även för vår. Att vi fortsätter stötta dem i den kampen är vår tids viktigaste säkerhetspolitiska uppgift.

LÄS MER: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Arkivfoto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen