Efter SD-kritiken – Liberalernas nya drag

2022 10 21

Liberalerna bjuder in europeiska partivänner efter att samarbetet med SD ifrågasatts på kontinenten.

Flera partimedlemmar inom Liberalerna har kritiserat partiledningen efter regeringsuppgörelsen med Sverigedemokraterna.

Även ute i Europa har samarbetet ifrågasatts, bland annat från den egna partigruppen i EU-parlamentet.

Därför bjuder nu partiet in det europeiska liberala partiet Alde till Sverige för att reda ut de frågetecken som uppstått, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi är väldigt glada att Aldepartiet har tackat ja till den här inbjudan. Vi har ju ett europaval om två år och nu börjar förberedelserna inför detta så det är väldigt viktigt för oss, säger L:s vice partiordförande Fredrik Malm.

"Regerar med extremhögern"

Nästan omgående höjdes kritiska röster i EU om Liberalernas samarbetsavtal med SD.

Bland annat konstaterade Stéphane Séjourné, gruppledare för liberala Renew EUrope, att det svenska partiet hängde löst och riskerade att uteslutas ur partigruppen.

– Ett parti som är medlem i min grupp har skrivit på ett avtal som gör det möjligt för regeringen att regera med stöd från extremhögern, sade den franske politikern till Svenska Dagbladet för två dagar sedan.

Skrev ett brev

Partiledare Johan Pehrson (L) skrev därför ett brev till sina europeiska partivänner, bland annat Alde.

Där förklarade han bland annat att avtalet med SD var det enda sättet att säkra majoritet med Kristdemokraterna och Moderaterna, uppger SR.

I samma brev lovade han även att Liberalerna aldrig ska sitta i regering tillsammans med SD.

Vill tala ut

Under veckan har frågan åter aktualiserats, vilket är anledningen till att Liberalerna alltså vill tala ut med partikollegorna i Europa en gång för alla.

– Vi får förklara hur situationen är i Sverige, vad Tidöavtalet innehåller, hur regeringen kommer att fungera, säger Fredrik Malm till SR.

Försvarar samarbetet

Johan Pehrson har vid flera tillfällen försvarat Tidöavtalet.

– Flera av dem som är kritiska nu har varit kritiska överhuvudtaget att man ska kunna föra samtal i sak om migration, sjukvård och skola med Sverigedemokraterna. Vi har nu gjort det, vi har haft partiets stöd, och det vore väldigt bra om vi kan lägga det bakom oss, sade partiledaren till radiokanalen tidigare i veckan.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen