Efter SD-kritiken – Liberalernas nya drag

2022 10 21

Flera partimedlemmar inom Liberalerna har kritiserat partiledningen efter regeringsuppgörelsen med Sverigedemokraterna.

Även ute i Europa har samarbetet ifrågasatts, bland annat från den egna partigruppen i EU-parlamentet.

Därför bjuder nu partiet in det europeiska liberala partiet Alde till Sverige för att reda ut de frågetecken som uppstått, rapporterar Sveriges Radio.

– Vi är väldigt glada att Aldepartiet har tackat ja till den här inbjudan. Vi har ju ett europaval om två år och nu börjar förberedelserna inför detta så det är väldigt viktigt för oss, säger L:s vice partiordförande Fredrik Malm.

"Regerar med extremhögern"

Nästan omgående höjdes kritiska röster i EU om Liberalernas samarbetsavtal med SD.

Bland annat konstaterade Stéphane Séjourné, gruppledare för liberala Renew EUrope, att det svenska partiet hängde löst och riskerade att uteslutas ur partigruppen.

– Ett parti som är medlem i min grupp har skrivit på ett avtal som gör det möjligt för regeringen att regera med stöd från extremhögern, sade den franske politikern till Svenska Dagbladet för två dagar sedan.

Skrev ett brev

Partiledare Johan Pehrson (L) skrev därför ett brev till sina europeiska partivänner, bland annat Alde.

Där förklarade han bland annat att avtalet med SD var det enda sättet att säkra majoritet med Kristdemokraterna och Moderaterna, uppger SR.

I samma brev lovade han även att Liberalerna aldrig ska sitta i regering tillsammans med SD.

Vill tala ut

Under veckan har frågan åter aktualiserats, vilket är anledningen till att Liberalerna alltså vill tala ut med partikollegorna i Europa en gång för alla.

– Vi får förklara hur situationen är i Sverige, vad Tidöavtalet innehåller, hur regeringen kommer att fungera, säger Fredrik Malm till SR.

Försvarar samarbetet

Johan Pehrson har vid flera tillfällen försvarat Tidöavtalet.

– Flera av dem som är kritiska nu har varit kritiska överhuvudtaget att man ska kunna föra samtal i sak om migration, sjukvård och skola med Sverigedemokraterna. Vi har nu gjort det, vi har haft partiets stöd, och det vore väldigt bra om vi kan lägga det bakom oss, sade partiledaren till radiokanalen tidigare i veckan.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen