Efter Orbáns inbjudan – nu svarar statsministern

2024 02 07

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har bjudit in Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) till Ungern för att ”förhandla Sveriges Natoansökan”.

– I dag har jag skickat en inbjudan till statsminister Ulf Kristersson för ett besök till Ungern för att förhandla Sveriges Natoansökan, framhöll Orban i ett inlägg på sociala medie-plattformen X i slutet av januari.

Den svenska regeringens svar har varit tydligt: Sverige kommer inte att förhandla med Ungern.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har understrukit att Ungern inte har ställt några särskilda villkor på Sverige, till skillnad från Turkiet som Sverige ingick ett avtal med.

– Jag ser inte i dagsläget någon anledning till förändring på den här punkten, utan det vi hoppas naturligtvis att Ungern ska fortsätta att ratificera så fort som möjligt, sa utrikesministern till Aftonbladet när han ombads att kommentera det ungerska kravet.

Kristersson till Ungern

Regeringen har varit tydliga med att man inte kommer att förhandla med Ungern. Däremot har regeringen inte svarat på huruvida statsministern planerar att besöka Viktor Orbán.

Nu bryter dock Ulf Kristersson tystnaden och svarar på premiärministerns inbjudan.

Statsministern meddelar att han är beredd att åka till Budapest.

Det uppger Kristersson på en pressträff. Ett besök kan dessutom ske på Ungerns villkor – innan ett godkännande av den svenska ansökan.

– Det finns ingen prestige för oss i den frågan, säger Kristersson enligt TV4.

Vidare uppger statsministern att det pågår en process för att hitta ett datum.

– Den processen i sig är inte alls problematisk.  Ibland tar det tid att hitta en tid i almanackan för två premiärministrar, framhåller Kristersson enligt Aftonbladet.

Pressar Sverige

Ungerns regeringen har betonat att man vill att Ulf Kristersson ska resa till landet för att diskutera Sveriges Natoansökan innan en omröstning  kan ske i det ungerska parlamentet. 

– Bollen är på er planhalva, skrev Zoltan Kovacs, talesperson för Ungerns regering, i ett inlägg på X i fredags.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office 

Text: Redaktionen

JUST NU: Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

– Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen