Efter Orbáns inbjudan – nu svarar statsministern

2024 02 07

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har bjudit in Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) till Ungern för att ”förhandla Sveriges Natoansökan”.

– I dag har jag skickat en inbjudan till statsminister Ulf Kristersson för ett besök till Ungern för att förhandla Sveriges Natoansökan, framhöll Orban i ett inlägg på sociala medie-plattformen X i slutet av januari.

Den svenska regeringens svar har varit tydligt: Sverige kommer inte att förhandla med Ungern.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har understrukit att Ungern inte har ställt några särskilda villkor på Sverige, till skillnad från Turkiet som Sverige ingick ett avtal med.

– Jag ser inte i dagsläget någon anledning till förändring på den här punkten, utan det vi hoppas naturligtvis att Ungern ska fortsätta att ratificera så fort som möjligt, sa utrikesministern till Aftonbladet när han ombads att kommentera det ungerska kravet.

Kristersson till Ungern

Regeringen har varit tydliga med att man inte kommer att förhandla med Ungern. Däremot har regeringen inte svarat på huruvida statsministern planerar att besöka Viktor Orbán.

Nu bryter dock Ulf Kristersson tystnaden och svarar på premiärministerns inbjudan.

Statsministern meddelar att han är beredd att åka till Budapest.

Det uppger Kristersson på en pressträff. Ett besök kan dessutom ske på Ungerns villkor – innan ett godkännande av den svenska ansökan.

– Det finns ingen prestige för oss i den frågan, säger Kristersson enligt TV4.

Vidare uppger statsministern att det pågår en process för att hitta ett datum.

– Den processen i sig är inte alls problematisk. Ibland tar det tid att hitta en tid i almanackan för två premiärministrar, framhåller Kristersson enligt Aftonbladet.

Pressar Sverige

Ungerns regeringen har betonat att man vill att Ulf Kristersson ska resa till landet för att diskutera Sveriges Natoansökan innan en omröstning kan ske i det ungerska parlamentet.

– Bollen är på er planhalva, skrev Zoltan Kovacs, talesperson för Ungerns regering, i ett inlägg på X i fredags.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen