Efter massiva attacken – Sverige kan stödja ny insats

2024 01 12

Under natten mellan torsdag och fredag slog den brittiska och amerikanska militären till mot flera mål i Jemen.

Totalt slog parterna till mot 60 mål som används av Iranstödda huthirebeller.

Attackerna var ett svar på Huthimilisens angrepp mot internationella fartyg i Röda havet.

Sverige kan stödja insats

Efter nattens bombningar har Tyskland föreslagit att EU ska skicka en mission till Röda havet.

Sverige kan bli en del av insatsen.

För svensk del är det aktuellt att stödja insatser för att upprätthålla säkerheten och sjöfarten i området.

Det uppger utrikesminister Tobias Billström (M) för GP.

– Sverige stödjer fullt ut de ansträngningar som görs för att upprätthålla säkerhet och fri sjöfart i regionen. Sverige undersöker också möjligheter att stödja insatserna i Röda havet, framhåller ministern.

Oklara omständigheter

Hur ett svenskt stöd ska utformas är oklart.

– Det får vi återkomma till, kommenterar Tobias Billström.

Kontaktat Försvarsmakten

Vid 15.15-tiden meddelar Försvarsmakten att man mottagit en förfrågan från regeringen.

– Vi har fått in en förfrågan från regeringen om att undersöka möjligheterna att stödja insatserna i Röda havet. Försvarsmakten ska svara på remissen i slutet av nästa vecka, framhåller myndigheten i en skriftlig kommentar till Expressen.

Bakgrund

USA och Storbritannien har attackerat mängder av mål i Jemen som används av Iranstödda huthirebeller. Totalt har 60 mål på 16 olika platser beskjutits, uppger det amerikanska flygvapnet. Minst fem personer har dödats.

Huthimilisen har kommenterat attacken.

Gruppens talesperson säger att USA:s och Storbritanniens agerande är oberättigat och att milisen kommer fortsätta att attackera fartyg som är på väg mot Israel.

Diktatur upprörd

Iran, som stödjer Huthirebellerna, har fördömt attacken.

– Det är en tydlig kräkning av Jemens suveränitet, uppger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

Vidare uppger departementet att attacken ”endast skapat en ökad osäkerhet och instabilitet i regionen”.

USA:s president Joe Biden beskriver bombningarna som nödvändiga.

– Jag kommer inte att tveka att rikta ytterligare åtgärder för att skydda vårt folk och det fria flödet av internationell handel vid behov.

– Dessa attacker är ett direkt svar på oöverträffade huthiattacker mot internationella sjöfartsfartyg i Röda havet, inklusive användningen av ballistiska missiler mot fartyg för första gången i historien, säger Biden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen