Efter krigsvarningen – Sverige agerar mot Ryssland

2024 01 08

Rysslands anfallskrig i Ukraina har lett till det ”allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget”.

Det har Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) betonat vid flera tillfällen.

Civilförsvarsminister Carl-Oscar Bohlin (M) och överbefälhavare Michael Bydén har upprepat retoriken de senaste dagarna.

Både Bohlin och Bydén varnar för att den ryska krigsmakten kan vända blicken mot Sverige och uppmanar svenska folket att förbereda sig inför ett värsta scenario: Ett ryskt militärt angrepp mot Sverige.

– Man fortsätter att genomföra ett storskaligt krig och fortsätter satsa. Då kan man inte utesluta att man också kommer gå i andra riktningar, säger Michael Bydén till SVT Nyheter under måndagen.

– Jag tycker att man ska ställa sig de enklaste basala frågorna. Om det som händer i Ukraina idag händer här imorgon, är jag då förberedd, fortsätter överbefälhavaren.

Ska avskräcka Ryssland

Nu agerar Sverige mot den ryska krigsmakten.

Nästa år, när medlemskapet i Nato är fullbordat, kommer Sverige att skicka hundratals soldater österut – närmare bestämt till Natolandet Lettland som delar gräns med Ryssland.

Den svenska bataljonen, som består av 800 soldater, ska ansluta sig till de kanadensiskledda styrkorna vid Lettlands östra gräns.

Tillsammans med de andra Natosoldaterna ska den svenska militärens närvaro avskräcka Ryssland från att genomföra ett väpnat angrepp mot väst.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

– Vi kommer att bidra till Natos försvar och avskräckning. Där kommer vi att göra nytta, säger Kristersson.

”Storartad nyhet”

Lettlands försvarsminister Andris Spruds ställer sig mycket positiv till det svenska beskedet.

– Det är en storartad nyhet för oss, säger han till DN och tillägger:

– Natos närvaro i Lettland är avgörande för vår säkerhet. Natostyrkan utgör en aktiv avskräckning och är en signal om att varje tum av allierat territorium ska försvaras.

Vidare framhåller Spruds att Sveriges närvaro sänder en tydlig signal.

– Det visar att Sverige bidrar till regionens säkerhet.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen