Efter krigsvarningen – Sverige agerar mot Ryssland

2024 01 08

Rysslands anfallskrig i Ukraina har lett till det ”allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget”.

Det har Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) betonat vid flera tillfällen.

Civilförsvarsminister Carl-Oscar Bohlin (M) och överbefälhavare Michael Bydén har upprepat retoriken de senaste dagarna.

Både Bohlin och Bydén varnar för att den ryska krigsmakten kan vända blicken mot Sverige och uppmanar svenska folket att förbereda sig inför ett värsta scenario: Ett ryskt militärt angrepp mot Sverige.

– Man fortsätter att genomföra ett storskaligt krig och fortsätter satsa. Då kan man inte utesluta att man också kommer gå i andra riktningar, säger Michael Bydén till SVT Nyheter under måndagen.

– Jag tycker att man ska ställa sig de enklaste basala frågorna. Om det som händer i Ukraina idag händer här imorgon, är jag då förberedd, fortsätter överbefälhavaren.

Ska avskräcka Ryssland

Nu agerar Sverige mot den ryska krigsmakten.

Nästa år, när medlemskapet i Nato är fullbordat, kommer Sverige att skicka hundratals soldater österut – närmare bestämt till Natolandet Lettland som delar gräns med Ryssland.

Den svenska bataljonen, som består av 800 soldater, ska ansluta sig till de kanadensiskledda styrkorna vid Lettlands östra gräns.

Tillsammans med de andra Natosoldaterna ska den svenska militärens närvaro avskräcka Ryssland från att genomföra ett väpnat angrepp mot väst.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

– Vi kommer att bidra till Natos försvar och avskräckning. Där kommer vi att göra nytta, säger Kristersson.

”Storartad nyhet”

Lettlands försvarsminister Andris Spruds ställer sig mycket positiv till det svenska beskedet.

– Det är en storartad nyhet för oss, säger han till DN och tillägger:

– Natos närvaro i Lettland är avgörande för vår säkerhet. Natostyrkan utgör en aktiv avskräckning och är en signal om att varje tum av allierat territorium ska försvaras.

Vidare framhåller Spruds att Sveriges närvaro sänder en tydlig signal.

– Det visar att Sverige bidrar till regionens säkerhet.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen