JUST NU: Efter Bidens attack – Kreml svarar presidenten

2022 03 17

– Jag tycker att han är en krigsförbrytare.

Det sade amerikanska presidenten Joe Biden till ABC News, när han en reporter frågade honom om han var redo att stämpla den ryska diktatorn Vladimir Putin som en krigsförbrytare.

Gick tillbaka

När han fick frågan för första gången svarade han ”nej”, enligt ABC News.

Men efter en liten stund cirkulerade president Biden tillbaka till reportern som ställt frågan och bad henne att upprepa den. Då var Bidens svar glasklart.

– Jag tycker att han är en krigsförbrytare.

Det är första gången Biden kallar Putin för en krigsförbrytare sedan Rysslands oprovocerade anfallskrig inleddes.

Kreml svarar

Den ryska regeringen har kommenterat president Bidens uttalande.

– En oacceptabel och oförlåtlig retorik, säger Kremls talesperson Dimitrij Peskov.

Joe Biden, hans son Hunter och elva andra högt uppsatta amerikaner är sedan tidigare omfattade av ett inreseförbud till Ryssland. Det fastslog Kreml i tisdags.

Expert: Relationen är frostigare än någonsin

– En efter en sätts diplomatiska broar mellan USA och Ryssland i brand.

Det skriver BBC:s nordamerikanska expert Anthony Zurcher.

Han framhäver att Bidens uttalande kommer att försvåra framtida samarbetet mellan presidentens administration och Kreml. Zurcher utvecklar sitt resonemang:

– Varje eftergift eller förhandlat avtal, oavsett ämne, kommer att bjuda in till repliken: Hur kan man umgås med en kriminell?

Erkänner den nya verklighetens ordning

Anthony Zurcher skriver att Biden kanske helt enkelt erkänner en ny verklighet. Världens politiska ordning har förändrats och att det är oåterkalleligt.

– Det finns ingen återvändo till hur saker och ting var, konstaterar Zurcher.  

Bombade teater

Joe Bidens utspel kommer kort efter att rysk militär bombat en teater i den belägrade hamnstaden Mariupol. Ukrainas parlament har skrivit på Twitter att 1 200 människor tog skydd i byggnaden som totalförstördes. Det finns ännu inga uppgifter om dödade eller skadade efter attacken.

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen