SVERIGE: Efter besked om Ringhals – stänger ytterligare ett kärnkraftverk

2022 09 01

Till helgen stängs elproduktionen på Forsmark 1 i en månad.

Beskedet kommer samma dag som det meddelades att Ringhals 4 inte kunnat startas om efter ett underhållsarbete under sommaren.

En konsekvens blir att kärnkraftverket är ur bruk fram till första december.

När nu även Forsmark 1 stängs ned på söndag minskar tillgången till el i Sverige ytterligare, rapporterar Expressen.

Planerat stopp

Det är dock inget förhastat beslut av Vattenfall AB att stänga Forsmark 1.

– Den här avställningen på Forsmarks reaktor 1 är den årliga revisionsavställningen som innebär att vi ställer av anläggningen för underhållsarbete och bränslebyte. Alla reaktorer måste ställas av en gång om året för underhåll och för att byta bränsle. Det är planerat sedan många år tillbaka, säger Anna Ek, ställföreträdande presschef på Forsmark, till tidningen.

Skenande elpriser

Forsmark 1 har en effekt på 990 megawatt.

Under de veckor som reaktorn tas ur bruk blir bortfallet drygt 800 gigawattimmar, enligt Vattenfall.

Flera har pekat på vikten av kärnkraft för att elpriserna inte ska skena mer än vad de redan har gjort.

– Det är därför vi ställer av nu. Vi ställer av 4 september och så går vi upp igen 8 oktober. Alla de här avställningarna görs under våren, sommaren och hösten så att man ska vara färdig till vintern och det som kallas höglastperioden, då behovet av el är som störst i Sverige, säger Anna Ek.

Södra Sverige extra utsatt

Redan det faktum att Ringhals 4 inte kommer igång påverkar elpriserna rejält.

Framför allt i södra delarna av landet.

– Det här kommer påverka ytterligare några procent gentemot den prisbild vi redan ser. Det är en väldigt mycket högre prisbild än vad vi är vana vid, markant högre än förra vintern, som var rekordhög, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikervid konsultbolaget Merlin & Metis, till Aftonbladet.

Föreslår snabbspår

Igår presenterade Moderaterna ett nytt förslag där man vill se ett snabbspår för ny kärnkraft i form av en kraftigt förkortad tillståndsprocess.

– Ingen regering kan abdikera från en så fundamental uppgift som energiförsörjningen, det har den här regeringen gjort, säger Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

S har börjat omvärdera

Socialdemokraterna har flera gånger uttryckt att man vill fasa ut kärnkraften.

Men i skuggan av elpriser och energiförsörjning har partiet börjat omvärdera frågan, skriver SVT.

– I debatten har man tidigare talat om ett energislag åt gången, men det kommer inte räcka. Om vi ska klara både energiförsörjningen och att pressa priserna behövs ett helhetsgrepp i Sverige, säger finansminister Mikael Damberg.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen