JUST NU: Ebba Busch riktar hård kritik mot polisen efter upploppen

2022 04 25

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch går till skarpt angrepp mot polisinsatsen i samband med de upplopp som bröt ut i flera svenska städer under påsken.

– Vi har minst 100 skadade poliser och den stora frågan som borde ställas är: varför har vi inte minst 100 skadade islamister, 100 skadade kriminella, 100 skadade upprorsmakare? säger Ebba Busch i en intervju med Ekot.

Borde skjutit skarpt

KD-ledaren lyfter frågan varför polisen inte valde att skjuta skarpt mot de som utövade våld under kravallerna.

– Vi hade personer som tog till sten i syftet att döda svensk polis, i syfte att döda räddningstjänst, i syfte att döda i vissa fall sjukvårdspersonal. De borde vara de som är skadade – inte svensk polis. Så frågan som borde ställas är: varför sköts inte skarpt? säger Ebba Busch till Sveriges Radio.

Kritiserar polisledningen

Ebba Busch vänder sig även till polisledningen och kritiserar denna för att polisen inte var tillräckligt offensiv mot demonstranterna. 

Enligt partiledaren borde polisen inte ha dragit sig undan och hållit tillbaka styrkorna under upploppen som skedde i bland annat Norrköping, Linköping, Malmö och Örebro.

Polisen behåller förtroende

Regeringen har tidigare uttalat sig om att man har ett stort förtroende för polisen och att det är intakt även efter upploppen. Justitieminister Morgan Johansson (S) har en annan bild än Ebba Busch av hur polisen agerade i samband med upploppen.

Jag är väldigt stolt över hur vår poliskår löste sina uppgifter och det under en väldigt svår situation, säger Morgan Johansson till Dagens Nyheter.

Ser över vapenresurser

En polis i Örebro som utsattes för stenkastning menade att polisen hade behövt vattenkanoner, tårgas och gummikulor för att stå emot de våldsamma motdemonstranterna. Morgan Johansson öppnar för att se över polisens vapenresurser i framtiden.

– Jag har fått samma reaktioner från poliser jag har mött när jag i tisdags besökte Malmö efter upploppen i Rosengård. Också polisen måste öka sina möjligheter att försvara sig och få stopp på sådana mobbar som vattenkanoner och vapen som kan avlossas utan att döda en person, som så kallade bean bags. Det kan handla om de verktyg man behöver på medeldistans, från 20 till 40 meter. I Rosengård använde man tårgas för första gången och det menade polisen var effektivt, säger han till tidningen.

“Fruktansvärda vittnesmål”

I onsdags var statsminister Magdalena Andersson (S) på plats i Norrköping och träffade bland annat poliser som hade varit på plats under kravallerna.

– Det var grov kriminalitet orkestrerad av gäng som hatar vårt samhälle. De vittnesmål vi fick av polisen var fruktansvärda. Att gå till sitt jobb och mötas av stenar och brandbomber när det enda man försöker göra är sitt jobb, sade statsministern vid en pressträff i samband med besöket.

Foto: Emanuel Ström/Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen