JUST NU: Ebba Busch riktar hård kritik mot polisen efter upploppen

2022 04 25

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch går till skarpt angrepp mot polisinsatsen i samband med de upplopp som bröt ut i flera svenska städer under påsken.

– Vi har minst 100 skadade poliser och den stora frågan som borde ställas är: varför har vi inte minst 100 skadade islamister, 100 skadade kriminella, 100 skadade upprorsmakare? säger Ebba Busch i en intervju med Ekot.

Borde skjutit skarpt

KD-ledaren lyfter frågan varför polisen inte valde att skjuta skarpt mot de som utövade våld under kravallerna.

– Vi hade personer som tog till sten i syftet att döda svensk polis, i syfte att döda räddningstjänst, i syfte att döda i vissa fall sjukvårdspersonal. De borde vara de som är skadade – inte svensk polis. Så frågan som borde ställas är: varför sköts inte skarpt? säger Ebba Busch till Sveriges Radio.

Kritiserar polisledningen

Ebba Busch vänder sig även till polisledningen och kritiserar denna för att polisen inte var tillräckligt offensiv mot demonstranterna. 

Enligt partiledaren borde polisen inte ha dragit sig undan och hållit tillbaka styrkorna under upploppen som skedde i bland annat Norrköping, Linköping, Malmö och Örebro.

Polisen behåller förtroende

Regeringen har tidigare uttalat sig om att man har ett stort förtroende för polisen och att det är intakt även efter upploppen. Justitieminister Morgan Johansson (S) har en annan bild än Ebba Busch av hur polisen agerade i samband med upploppen.

Jag är väldigt stolt över hur vår poliskår löste sina uppgifter och det under en väldigt svår situation, säger Morgan Johansson till Dagens Nyheter.

Ser över vapenresurser

En polis i Örebro som utsattes för stenkastning menade att polisen hade behövt vattenkanoner, tårgas och gummikulor för att stå emot de våldsamma motdemonstranterna. Morgan Johansson öppnar för att se över polisens vapenresurser i framtiden.

– Jag har fått samma reaktioner från poliser jag har mött när jag i tisdags besökte Malmö efter upploppen i Rosengård. Också polisen måste öka sina möjligheter att försvara sig och få stopp på sådana mobbar som vattenkanoner och vapen som kan avlossas utan att döda en person, som så kallade bean bags. Det kan handla om de verktyg man behöver på medeldistans, från 20 till 40 meter. I Rosengård använde man tårgas för första gången och det menade polisen var effektivt, säger han till tidningen.

“Fruktansvärda vittnesmål”

I onsdags var statsminister Magdalena Andersson (S) på plats i Norrköping och träffade bland annat poliser som hade varit på plats under kravallerna.

– Det var grov kriminalitet orkestrerad av gäng som hatar vårt samhälle. De vittnesmål vi fick av polisen var fruktansvärda. Att gå till sitt jobb och mötas av stenar och brandbomber när det enda man försöker göra är sitt jobb, sade statsministern vid en pressträff i samband med besöket.

Foto: Emanuel Ström/Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen