Ebba Busch rasar – “Det är knark i hjärnan”

2024 02 03

Kristdemokraternas partiledare besväras över digitaliseringens negativa effekter.

Enligt nya undersökningar från Pisa dyker de svenska skolelevernas kunskaper.

Ebba Busch (KD) menar att det krävs ett större föräldraansvar för att få utvecklingen i rätt riktning igen.

Samtidigt menar hon att digitaliseringen ställer till det ordentligt för barnen.

Det rapporterar TV4.

“Knark i hjärnan”

Ungefär en fjärdedel av Sveriges 15-åringar når inte upp till basnivån i läsförståelse.

Busch pekar ut digitaliseringen som ett stort problem, och rasar mot utvecklingen.

– Det har pratats mycket om knark i politiken den senaste tiden. De här paddorna, att kolla på de här korta klippen. Det är knark i en åttaårings hjärna, säger Ebba Busch till TV4.

Lyfter fram föräldrarna

Samtidigt lyfter hon fram föräldrarna i sammanhanget, och menar att de måste ta mer ansvar för sina barns lärande.

Undersökningen från Pisa pekar på att det råder stora utmaningar inom skolan idag.

– De svenska resultaten i matematik och läsförståelse är nu tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden, framhåller Skolverket.

“Är inte bra”

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson oroar sig över utvecklingen.

– Det svenska resultatfallet i PISA 2012 väckte stor uppmärksamhet. Att resultatet är tillbaka på samma låga nivå är inte bra, säger han.

– Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse och skolan förmår inte att kompensera för detta. Det här är en utveckling som oroar, och kan inte enbart förklaras med pandemieffekter. Den handlar också om brister i det svenska skolsystemet.

Omdebatterat ämne

Det råder skilda åsikter angående hur digital skolan ska vara, och vad som är bäst för att eleverna ska lära sig.

Skolverket förklarar att de arbetar löpande med frågan.

– Moderniseringen av skolan har kommit en god bit på vägen, men fortfarande återstår en del arbete för att nå målen i digitaliserings-strategin.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen