Ebba Busch mycket upprörd – avslöjande om Svenska kraftnät

2024 02 19

Sverige saknar grundläggande elberedskap om krisen eller kriget skulle komma.

Detta eftersom Svenska kraftnät sedan 2019 bryter mot en bindande EU-lag genom att sakna grundläggande elberedskap vid kriser och krig.

Det framgår av en granskning som DN publicerade i helgen. Enligt tidningen startade Energimarknadsinspektionen (Ei) ett tillsynsärende mot Svenska kraftnät redan 2022. Ett andra ärende kommer att öppnas nästa månad om inte planerna är kompletterade och färdiga.

Nu reagerar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på uppgifterna.

Busch uppger att hon känt till att Svenska kraftnät sackat efter med att implementera EU-lagstiftningen. 

– Det här är allvarligt. Vi har vidtagit flera åtgärder och kommer att följa upp med samtal med Svenska kraftnät för att försäkra att arbetet får allra högsta prioritet, säger ministern till DN.

– Det finns ingenting som är så viktigt för den här regeringen som att säkerställa att vi har ett robust elsystem – både vid trygga goda förutsättningar i det som kallas normaldrift men också vid kris och ytterst krigsliknande situationer, tillägger Ebba Busch.

Svenska kraftnät svarar

Svenska kraftnät har kommenterat EU-förordningen på måndagen.

Myndigheten uppger att det finns tre olika planer för nödsituationer och återuppbyggnad vid systemdrifttillstånden nöddrifttillstånd, nätsammanbrott och återuppbyggnadstillstånd.

Två av dessa – systemskyddsplanen och återuppbyggnadsplanen – uppger Svenska kraftnät att man haft på plats sedan december 2018.   

Däremot saknas den så kallade provningsplanen. Myndigheten framhåller att man väntar på ett fullständigt godkännande av Energimarknadsinspektionen.

I juni 2023 godkändes provningsplanen med ett förbehåll om att Svenska kraftnät skulle återkomma med vissa kompletteringar. Dessa skickades in i december. Nu uppger Svenska kraftnät att man väntar på ett slutgiltigt godkännande.

– De andra två planerna – systemskyddsplanen och återuppbyggnadsplanen – innehöll ett fåtal åtgärder som inte var på plats helt och hållet. Vi har arbeta med att införa dessa, säger Jorunn Cardell, tf chef för enheten Systemåtgärder på Svenska kraftnät. 

Går ut med försäkran

Cardell försäkrar att det som återstår att göra inte är avgörande för Svenska kraftnäts förmåga att förebygga, motstå och hantera störningar i elförsörjningen.

– Jag vill betona att vi är trygga med vår förmåga att hantera nödsituationer och återuppbyggnad. Det är något som vi alltid arbetar löpande med och vi ser kontinuerligt över behovet av ytterligare åtgärder för att komplettera planerna.

Fakta: EU:s olika krisplaner

Enligt förordningen 2017/2096 ska Svenska kraftnät ta fram och kontinuerligt uppdatera tre planer:

- Systemskyddsplan – som tydliggör vilka åtgärder som ska finnas på plats och vidtas för att undvika nätsammanbrott i händelse av att systemet hamnar i nöddrift (dvs. när de åtgärder som används vid normaldrift och skärpt drift inte räcker).

- Återuppbyggnadsplan – som visar vilka åtgärder som ska finnas på plats och vidtas för att nätet ska återuppbyggas på rätt sätt givet olika scenarion.

- Provningsplan – som visar hur ovan åtgärder regelbundet ska provas.

Källa: Svenska kraftnät

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


1 oktober 2025

UPPGIFTER: Jättesmäll för Ryssland – tunga länder överens

2025 10 01

G7-gruppen har enats om att avsevärt skärpa sanktionerna mot Ryssland.

Ett hårt slag mot den ryska ekonomin som redan går på knäna.

G-7-gruppen består av sju av världens ledande industriländer – Frankrike, Italien, Kanada, Storbritannien Tyskland, Japan och USA.

Nu är länderna överens om att kraftigt skärpa sanktionerna mot den ryska diktaturen. Det framgår av ett dokument som Bloomberg tagit del av.

– Dokumentet beskriver en ”betydande samordnad upptrappning av åtgärder" som syftar till att minska Rysslands förmåga att föra krig och samtidigt stärka Ukrainas motståndskraft, rapporterar nyhetsbyrån.

Slår till mot flera sektorer

G7 planerar att skärpa sanktionerna mot Rysslands energisektor, finanssektor, militärindustri samt mot länder och organisationer som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner.  

– Särskilt uppmärksamhet riktas mot att begränsa den ryska oljeexporten, uppger Bloomberg.

Enligt nyhetsbyråns uppgifter kommer hårda sanktioner att riktas mot ryska oljejättar och fartyg kopplade till Rysslands skuggflotta.

Samtidigt överväger G7-länderna att använda den ryska centralbankens frysta tillgångar för att finansiera bistånd till Ukrainan.

G7-gruppen väntas ta upp frågan tillsammans med EU i slutet av oktober. Parallellt arbetar Europeiska unionen med ett importförbud av rysk naturgas samt ett förslag om att överföra 140 miljarder euro från frysta ryska tillgångar till Ukraina.

LÄS MER: Ukraina säkrar massivt avtal

Tvärvändning av USA

Uppgifterna markerar en omsvängning från USA:s sida i synen på Ryssland.

Tidigare har president Trump öppnat för att Ryssland skulle kunna återvända till G7-gruppen, som tidigare kallades för G8 när Ryssland var medlem.

Efter annekteringen av Krymhalvön 2014 uteslöts Ryssland från samarbetet.

LÄS OCKSÅ: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än till Ukraina

Foto:

Text: Redaktionen


1 oktober 2025

JUST NU: Sluta ät denna fisk – hela Sverige uppmanas

2025 10 01

Världsnaturfonden WWF sätter ned foten.

I ett färskt uttalande uppmanar organisationen samtliga människor att sluta äta makrill som fiskats i Nordostatlanten.

Uppmaningen är av stor betydelse för svenska folket – nästan all makrill som säljs i Sverige kommer från beståndet i Nordostatlanten.

WFF utfärdar uppmaningen efter att nya siffror från Internationella havsforskningsrådet (ICES) visat att makrillen i Nordostatlanten står inför en kollaps.

Nu kräver WFF ett omedelbart fiskestopp samt att alla upphör att äta makrill.

– Det här är troligen den sista varningen. På grund av massivt överfiske står beståndet nu på randen till en fullständig kollaps. Kuststaterna måste utan dröjsmål nå en överenskommelse om vi ska kunna äta makrill i framtiden, säger Johanna Fox, havsexpert på WWF.

”Otroligt dramatisk minskning”

För 15 år sedan bedömdes fisket på makrill i Nordostatlanten som hållbart.

I dag är situationen helt annorlunda.

Beståndet har minskat med 78 procent sedan 2014.

– Det är en otroligt dramatisk minskning. Skulle man se en liknande minskning av en art på land hade detta antagligen hanterats på ett helt annat sätt, säger Johanna Fox.

Om ingenting görs står både fiskenäringen och klimatet inför allvarliga konsekvenser, menar havsexperten.

– För att möjliggöra en positiv förändring krävs omedelbara åtgärder som anpassar fisket efter vetenskapliga rön rekommendationer och säkerställer långsiktig hållbarhet. Fisket måste bedrivas på nivåer som havet faktiskt mäktar med, så att både fisken och det marina ekosystemet ges möjlighet att återhämta sig och bestå över tid.

LÄS MER: Klassiska praliner försvinner från Aladdin-asken 

Här är WFF:s krav

Världsnaturfonden går ut med följande krav:

- Kuststaterna måste skyndsamt nå en överenskommelse om att minska uttaget drastiskt och upprätta kvotfördelningar som fullt ut respekterar de vetenskapliga råden För att skydda makrillen måste detta ske så snart som möjligt.

- Konsumenter och näringsidkare uppmanas att avstå från att konsumera och sälja makrill. Detta bör gälla tills effektiva och hållbara åtgärder införts för att stoppa överfisket och det okontrollerade fisket.

Källa: Världsnaturfonden WFF

LÄS OCKSÅ: Allvarlig kris för populär restaurangkedja

Foto: P Du Preez

Text: Redaktionen