Ebba Busch medger misslyckande – ”klarar det inte”

2024 07 19

Ebba Busch erkänner ett stort politiskt misslyckande.

KD-ledaren och energiministern Ebba Busch medger att hon och regeringen har misslyckats inom ett väldigt viktigt område.

Det är första gången som Busch gör ett sådant medgivande inom den politiskt mycket heta frågan.

Sverige ser ut att missa EU:s klimatmål, vilket energiministern nu alltså erkänner, rapporterar SVT.

– Det stämmer att vi ser ut att inte klara målen, säger Ebba Busch till kanalen.

Underkänner sig själv

Regeringen har fått kritik från flera håll på grund av risken att Sverige inte kommer att klara av EU:s klimatmål.

Målen syftar till att EU-länderna ska leva upp till Parisavtalet.

Men regeringen underkänner sig själv i en ny skrivelse till EU, avslöjar kanalen.

Allt fler siffror pekar på att Sverige inte kommer att klara målen.

Och energiminister Ebba Busch (KD) uppger nu alltså själv – för första gången – att målen inte kommer att nås.

”Har en hemläxa att göra”

Busch försvarar sin och regeringens politik med att man har fattat medvetna beslut som gör det svårare att nå målen men som man har ansett nödvändiga av andra skäl.

– Till exempel att vi valt att minska inblandning av biodrivmedel i bränslen, säger Busch till kanalen.

Samtidigt tillstår hon att Sverige behöver bättra sig när det gäller klimatmålen.

– Vi har en hemläxa att göra, men vi ska fortsätta slåss för en realistisk väg att nå EU:s mål, säger Ebba Busch.

”Är ett säkerhetshot”

Regeringens klimatpolitik har fått hård kritik från flera håll under en längre tid. Både från oppositionen och från experter av olika slag.

Så sent som igår gick två KTH-forskare, professor Göran Finnveden och ekonomie doktor Markus Larsson, till angrepp mot regeringens klimatpolitik ur ett säkerhetsperspektiv.

Regeringen uppger själv i sin nationella säkerhetsstrategi att klimatpolitik och säkerhetspolitik är sammankopplade, men agerar inte därefter, menar debattörerna i ett inlägg i tidningen Aktuell Hållbarhet.

– Utifrån Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi kan man göra tolkningen att regeringen och den klimatpolitik den i dag för i själva verket är ett säkerhetshot, menar debattörerna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen