Ebba Busch bryter tystnaden – efter elprischocken

2024 12 11

På onsdagen skenade elpriserna för södra Sverige.

– Dagens dygnsmedelpris på el i södra Sverige är det högsta sedan veckan innan jul 2022, mitt under energikrisen, sade Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på elhandelsbolaget Bixia, tidigare idag.

Det handlar om priser uppemot 5 kronor per kWh under dygnets höglasttimmar, de timmar då efterfrågan på el är som högst.

Imorgon, på torsdag, kommer det att bli ännu värre med som mest över 8 kronor per kilowattimme.

Det innebär ett dygnssnittpris på drygt 3,50 kronor i söder.

Bryter tystnaden

Kritiken mot chockhöjningen och den nya elmodellen har haglat under hela dagen.

– Hela situationen som vi har nu med skenande elpriser är ett underbetyg till den här regeringen. Man har höjt elskatten och sagt nej till ny elproduktion i närtid, säger bland annat Centerpartiets energipolitiska talesperson Rickard Nordin till GP och kritiserar regeringens skattesänkningar på bensin och diesel.

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har dock inte gjort sig tillgänglig för en kommentar.

Nu bryter hon tystnaden.

– Elprisernas berg- och dalbana är horribel. Imorgon blir det drygt 8 kr i södra Sverige mellan 17-18. Många andra timmar har vi extremt låga priser. Det är ett resultat av nedlagd kärnkraft. När det inte blåser får vi höga elpriser med detta misslyckade elsystem, vilket tyska elpriser på ca 10 kr/ kWh visar, skriver KD-ledaren på X.

"De tär nödvändigt"

Ebba Busch fortsätter:

– Just därför gör vi allt för att bygga upp elsystemet igen. Grunden för ny kärnkraft är redan lagd, vi värnar vattenkraften. Därtill har vi beslutat om 50 åtgärder med bäring på nu till 2030 som gör att vi kan få ut mer effekt av all el som produceras.

– Den EU-reglerade flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen har många effekter. Däribland att mer el kan transporteras från norra till södra Sverige. Det är nödvändigt, särskilt givet södra Sveriges allvarliga brist på elproduktion i förhållande till konsumtion och nät.

Statsministern: Bered er på "tuffa tider"

På onsdagskvällen har även statsminister Ulf Kristersson uttalat sig.

Han säger till Aftonbladet att det inte finns någon snabb lösning.

– Jag förstår att ingen blir glad när jag säger att ”hade vi inte lagt ner halva kärnkraften hade vi inte haft dessa problem”. Men det är sant och det måste sägas.

Statsministern tillägger även att regeringen gör vad man kan för att bygga upp elsystemet och öka effekten på det som finns tillgängligt.

– Men det kommer att vara tuffa tider, säger Ulf Kristersson.

LÄS MER: Ny smäll för hushållen – efter dagens prischock

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige varnar sju länder

2025 11 11

Försvarsminister Pål Jonson (M) går ut med en skarp uppmaning till Sveriges allierade i Östersjöområdet.

I en intervju med Litauens public service-bolag LRT säger Jonson att länderna i Nordeuropa och Baltikum måste fördjupa sitt säkerhetssamarbete och agera som en gemensam ”operativ zon” mot ryska hot.

– Antingen klarar vi oss tillsammans eller så sjunker vi tillsammans, varnar försvarsministern.

Enligt Jonson är säkerhetsintressena i regionen tätt sammanflätande.

– Jag ser hela den nordisk-baltiska regionen som en enda operativ zon. Som svar på Rysslands agerande behöver vi både politiska uttalanden och militära åtgärder, säger han.

Jonson varnar för att Ryssland kommer fortsätta att utveckla sin hybridkrigföring och dra lärdomar av sina misslyckanden och erfarenheter i Ukraina.

– Ryssland anpassar sig till den tekniska utvecklingen. Vi måste förbli snabba, flexibla och tekniskt kapabla att reagera på de nya verktyg och metoder som Ryssland använder, säger han.

Sju länder

Utöver Sverige ingår följande länder i Östersjöområdet:

- Danmark

- Finland

- Estland

- Lettland

- Litauen

- Polen

- Tyskland

Under de senaste åren har länderna succesivt fördjupat sitt militära samarbete – bland annat genom flygoperationerna Operation Eastern Watch och Operation Baltic Watch, som syftar till att stärka säkerheten i Östersjön.

– Operation Baltic Watch i Östersjön har gett goda resultat. Det har inte förekommit några incidenter eller attacker som skadat undervattensinfrastrukturen på senare tid, säger Pål Jonson.

LÄS MER: Akut åtgärd i Ryssland – första gången under kriget

Ryssland har hotat

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare hotat länderna i Östersjöområdet. När den ryske ledaren besökte den ryska exklaven Kaliningrad i januari 2024 utfärdade han ett hätskt hot mot västvärlden.

– Despoten varnade för att länder som gränsar till Östersjön inte är förberedda på "vad som kommer att hända härnäst", rapporterade brittiska Daily Mail.

Tidningen hänvisar till att Putin reagerade starkt på att många av länderna i området rivit sovjetiska krigsminnesmärken.

– Det är bedrövligt och det visar på otrolig okunskap och en brist på förståelse för området där de bor, vad de sysslar med och vad som kommer att hända härnäst, sade diktatorn.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko rasar – hotar Litauen

Foto: Rickard Törnhjelm Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Oväntat besked – Storbritannien säger nej till USA

2025 11 11

Storbritannien slutar nu dela vissa underrättelser med USA.

USA och Storbritannien är som bekant mycket nära allierade.

De två länderna har under en lång tid haft ett intensivt samarbete vad gäller delandet av underrättelser.

Men nu kommer uppgifter om att Storbritannien säger nej till USA – London kommer inte att dela underrättelser om misstänkta knarkbåtar i Karibien med Washington, rapporterar CNN.

Slutar dela

USA har under en tid attackerat de misstänkta knarkbåtarna och samtidigt trappat upp retoriken gentemot Venezuela.

Men Storbritannien vill inte vara medskyldiga till de amerikanska militärattackerna, och anser att de är olagliga.

– Storbritanniens beslut utgör ett betydande avsteg från dess närmaste allierade och partner för underrättelsedelning, och understryker den växande skepsisen kring lagligheten i den amerikanska militärens insatser runt Latinamerika, uppger CNN.

Har hjälpt tidigare

I åratal har Storbritannien, som är verksamma vid ett antal territorier i Karibien där de har underrättelsebaser, hjälpt USA att lokalisera fartyg misstänkta för att frakta narkotika så att den amerikanska kustbevakningen kunde ingripa mot dem.

Det innebar att fartygen stoppades, bordades, besättningen frihetsberövades och drogerna beslagtogs.

Men Storbritannien anser att USA har gått för långt när de började attackera båtarna – och slutar nu dela underrättelser.

Läs mer: Lukasjenko rasar – hotar Litauen

Senast igår

Så sent som igår kom besked om den senaste amerikanska attacken.

Sex personer dog då i attacker mot två misstänkta knarkbåtar, rapporterar PBS.

Hegseths ord

Försvarsminister Pete Hegseth kommenterade.

– Dessa fartyg var, enligt vår underrättelsetjänst, kända för att vara associerade med illegal narkotikasmuggling, fraktade narkotika, och färdades längs en känd smugglingsrutt för narkotika, framhöll han.

Läs mer: Trump varnar för ”ekonomisk katastrof”

Foto: Simon Dawson No 10 Downing Street

Text: Redaktionen