JUST NU: Dyster vädjan till landets bostadsrättsföreningar

2022 12 05

Extra utsatta är nybildade föreningar som i flera fall sitter med höga lån.

Det får nu Markus Pålsson, affärsområdeschef på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, att komma med en vädjan till landets bostadsrättsföreningar – en vädjan man inte vill höra som bostadsrättsägare och medlem i en förening.

– Styrelser måste våga ta beslut om en avgiftshöjning, uppmanar Markus Pålsson i en intervju med Dagens Nyheter.

Marginalerna slut

I snitt beräknas avgiften för samtliga bostadsrätter i Sverige att öka 10-20 procent under nästa år. Ett hårt slag mot Sveriges 28 000 bostadsrättsföreningar, varav cirka 4 600 är kunder till SBC.

Markus Pålsson berättar att många föreningar har kunnat njuta av ett lågt ränteläge och låga avgifter, men när driftkostnaderna ökat med två procent i år har marginalerna ätits upp.

– En del har en buffert i avgiften och kan klara sig utan att höja avgiften. Men lite över hälften av våra kunder kommer att behöva justera den. De flesta har inte gjort särskilt mycket ändringar av avgiften på 5-10 år, säger han till DN.

Risk för 45 procents höjning

För SBC:s kunder blir höjningen 20 procent. En bostadsrättsägare som betalar 3 500 kronor i månaden i avgift kommer därmed få en höjning på 700 kronor – plus eventuell räntekostnad för det egna bolånet.

Ett scenario som känns igen även utanför SBC:s kundkrets – och på vissa håll kan höjningen bli så hög som otroliga 45 procent.

– Det finns många föreningar som inte har tagit höjd för ökade kostnader och de kommer att behöva höja avgiften igen, säger Rana Toubal, grundare och COO för Allabrf.se, till tidningen.

Effekt av höjd styrränta

Att bostadsrättsavgifter kommer att höjas är en väntad konsekvens efter att Riksbanken i slutet av november gav besked om ytterligare höjd styrränta på 0,75 procent.

Höjd ränta påverkar bostadsrättsföreningarnas lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.

Enligt beräkningar från UC Bostad får fyra av fem hushåll kalkylera med avgiftshöjningar på tio procent. 

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, säger Stephanie Hedman, ansvarig för UC Bosta, i ett pressmeddelande.

Finansministern om amorteringskravet

Det tuffa ekonomiska läget har också fått många med bolån att blicka mot regeringens löfte om att pausa amorteringskravet. 

Men det får vänta tills vidare.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen