JUST NU: Dyster vädjan till landets bostadsrättsföreningar

2022 12 05

Höjd ränta och ökade driftkostnader beräknas slå mycket hårt mot bostadsrättsföreningar i Sverige.

Extra utsatta är nybildade föreningar som i flera fall sitter med höga lån.

Det får nu Markus Pålsson, affärsområdeschef på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, att komma med en vädjan till landets bostadsrättsföreningar – en vädjan man inte vill höra som bostadsrättsägare och medlem i en förening.

– Styrelser måste våga ta beslut om en avgiftshöjning, uppmanar Markus Pålsson i en intervju med Dagens Nyheter.

Marginalerna slut

I snitt beräknas avgiften för samtliga bostadsrätter i Sverige att öka 10-20 procent under nästa år. Ett hårt slag mot Sveriges 28 000 bostadsrättsföreningar, varav cirka 4 600 är kunder till SBC.

Markus Pålsson berättar att många föreningar har kunnat njuta av ett lågt ränteläge och låga avgifter, men när driftkostnaderna ökat med två procent i år har marginalerna ätits upp.

– En del har en buffert i avgiften och kan klara sig utan att höja avgiften. Men lite över hälften av våra kunder kommer att behöva justera den. De flesta har inte gjort särskilt mycket ändringar av avgiften på 5-10 år, säger han till DN.

Risk för 45 procents höjning

För SBC:s kunder blir höjningen 20 procent. En bostadsrättsägare som betalar 3 500 kronor i månaden i avgift kommer därmed få en höjning på 700 kronor – plus eventuell räntekostnad för det egna bolånet.

Ett scenario som känns igen även utanför SBC:s kundkrets – och på vissa håll kan höjningen bli så hög som otroliga 45 procent.

– Det finns många föreningar som inte har tagit höjd för ökade kostnader och de kommer att behöva höja avgiften igen, säger Rana Toubal, grundare och COO för Allabrf.se, till tidningen.

Effekt av höjd styrränta

Att bostadsrättsavgifter kommer att höjas är en väntad konsekvens efter att Riksbanken i slutet av november gav besked om ytterligare höjd styrränta på 0,75 procent.

Höjd ränta påverkar bostadsrättsföreningarnas lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.

Enligt beräkningar från UC Bostad får fyra av fem hushåll kalkylera med avgiftshöjningar på tio procent. 

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, säger Stephanie Hedman, ansvarig för UC Bosta, i ett pressmeddelande.

Finansministern om amorteringskravet

Det tuffa ekonomiska läget har också fått många med bolån att blicka mot regeringens löfte om att pausa amorteringskravet. 

Men det får vänta tills vidare.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen