05 jun 26

JUST NU: Dyster vädjan till landets bostadsrättsföreningar

2022 12 05

Höjd ränta och ökade driftkostnader beräknas slå mycket hårt mot bostadsrättsföreningar i Sverige.

Extra utsatta är nybildade föreningar som i flera fall sitter med höga lån.

Det får nu Markus Pålsson, affärsområdeschef på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, att komma med en vädjan till landets bostadsrättsföreningar – en vädjan man inte vill höra som bostadsrättsägare och medlem i en förening.

– Styrelser måste våga ta beslut om en avgiftshöjning, uppmanar Markus Pålsson i en intervju med Dagens Nyheter.

Marginalerna slut

I snitt beräknas avgiften för samtliga bostadsrätter i Sverige att öka 10-20 procent under nästa år. Ett hårt slag mot Sveriges 28 000 bostadsrättsföreningar, varav cirka 4 600 är kunder till SBC.

Markus Pålsson berättar att många föreningar har kunnat njuta av ett lågt ränteläge och låga avgifter, men när driftkostnaderna ökat med två procent i år har marginalerna ätits upp.

– En del har en buffert i avgiften och kan klara sig utan att höja avgiften. Men lite över hälften av våra kunder kommer att behöva justera den. De flesta har inte gjort särskilt mycket ändringar av avgiften på 5-10 år, säger han till DN.

Risk för 45 procents höjning

För SBC:s kunder blir höjningen 20 procent. En bostadsrättsägare som betalar 3 500 kronor i månaden i avgift kommer därmed få en höjning på 700 kronor – plus eventuell räntekostnad för det egna bolånet.

Ett scenario som känns igen även utanför SBC:s kundkrets – och på vissa håll kan höjningen bli så hög som otroliga 45 procent.

– Det finns många föreningar som inte har tagit höjd för ökade kostnader och de kommer att behöva höja avgiften igen, säger Rana Toubal, grundare och COO för Allabrf.se, till tidningen.

Effekt av höjd styrränta

Att bostadsrättsavgifter kommer att höjas är en väntad konsekvens efter att Riksbanken i slutet av november gav besked om ytterligare höjd styrränta på 0,75 procent.

Höjd ränta påverkar bostadsrättsföreningarnas lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.

Enligt beräkningar från UC Bostad får fyra av fem hushåll kalkylera med avgiftshöjningar på tio procent. 

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, säger Stephanie Hedman, ansvarig för UC Bosta, i ett pressmeddelande.

Finansministern om amorteringskravet

Det tuffa ekonomiska läget har också fått många med bolån att blicka mot regeringens löfte om att pausa amorteringskravet. 

Men det får vänta tills vidare.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen


29 jun 26

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen


30 juni 2026

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst. 

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank. 

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen