JUST NU: Dyster vädjan till landets bostadsrättsföreningar

2022 12 05

Extra utsatta är nybildade föreningar som i flera fall sitter med höga lån.

Det får nu Markus Pålsson, affärsområdeschef på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, att komma med en vädjan till landets bostadsrättsföreningar – en vädjan man inte vill höra som bostadsrättsägare och medlem i en förening.

– Styrelser måste våga ta beslut om en avgiftshöjning, uppmanar Markus Pålsson i en intervju med Dagens Nyheter.

Marginalerna slut

I snitt beräknas avgiften för samtliga bostadsrätter i Sverige att öka 10-20 procent under nästa år. Ett hårt slag mot Sveriges 28 000 bostadsrättsföreningar, varav cirka 4 600 är kunder till SBC.

Markus Pålsson berättar att många föreningar har kunnat njuta av ett lågt ränteläge och låga avgifter, men när driftkostnaderna ökat med två procent i år har marginalerna ätits upp.

– En del har en buffert i avgiften och kan klara sig utan att höja avgiften. Men lite över hälften av våra kunder kommer att behöva justera den. De flesta har inte gjort särskilt mycket ändringar av avgiften på 5-10 år, säger han till DN.

Risk för 45 procents höjning

För SBC:s kunder blir höjningen 20 procent. En bostadsrättsägare som betalar 3 500 kronor i månaden i avgift kommer därmed få en höjning på 700 kronor – plus eventuell räntekostnad för det egna bolånet.

Ett scenario som känns igen även utanför SBC:s kundkrets – och på vissa håll kan höjningen bli så hög som otroliga 45 procent.

– Det finns många föreningar som inte har tagit höjd för ökade kostnader och de kommer att behöva höja avgiften igen, säger Rana Toubal, grundare och COO för Allabrf.se, till tidningen.

Effekt av höjd styrränta

Att bostadsrättsavgifter kommer att höjas är en väntad konsekvens efter att Riksbanken i slutet av november gav besked om ytterligare höjd styrränta på 0,75 procent.

Höjd ränta påverkar bostadsrättsföreningarnas lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.

Enligt beräkningar från UC Bostad får fyra av fem hushåll kalkylera med avgiftshöjningar på tio procent. 

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, säger Stephanie Hedman, ansvarig för UC Bosta, i ett pressmeddelande.

Finansministern om amorteringskravet

Det tuffa ekonomiska läget har också fått många med bolån att blicka mot regeringens löfte om att pausa amorteringskravet. 

Men det får vänta tills vidare.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen