JUST NU: Dyster vädjan till landets bostadsrättsföreningar

2022 12 05

Höjd ränta och ökade driftkostnader beräknas slå mycket hårt mot bostadsrättsföreningar i Sverige.

Extra utsatta är nybildade föreningar som i flera fall sitter med höga lån.

Det får nu Markus Pålsson, affärsområdeschef på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, att komma med en vädjan till landets bostadsrättsföreningar – en vädjan man inte vill höra som bostadsrättsägare och medlem i en förening.

– Styrelser måste våga ta beslut om en avgiftshöjning, uppmanar Markus Pålsson i en intervju med Dagens Nyheter.

Marginalerna slut

I snitt beräknas avgiften för samtliga bostadsrätter i Sverige att öka 10-20 procent under nästa år. Ett hårt slag mot Sveriges 28 000 bostadsrättsföreningar, varav cirka 4 600 är kunder till SBC.

Markus Pålsson berättar att många föreningar har kunnat njuta av ett lågt ränteläge och låga avgifter, men när driftkostnaderna ökat med två procent i år har marginalerna ätits upp.

– En del har en buffert i avgiften och kan klara sig utan att höja avgiften. Men lite över hälften av våra kunder kommer att behöva justera den. De flesta har inte gjort särskilt mycket ändringar av avgiften på 5-10 år, säger han till DN.

Risk för 45 procents höjning

För SBC:s kunder blir höjningen 20 procent. En bostadsrättsägare som betalar 3 500 kronor i månaden i avgift kommer därmed få en höjning på 700 kronor – plus eventuell räntekostnad för det egna bolånet.

Ett scenario som känns igen även utanför SBC:s kundkrets – och på vissa håll kan höjningen bli så hög som otroliga 45 procent.

– Det finns många föreningar som inte har tagit höjd för ökade kostnader och de kommer att behöva höja avgiften igen, säger Rana Toubal, grundare och COO för Allabrf.se, till tidningen.

Effekt av höjd styrränta

Att bostadsrättsavgifter kommer att höjas är en väntad konsekvens efter att Riksbanken i slutet av november gav besked om ytterligare höjd styrränta på 0,75 procent.

Höjd ränta påverkar bostadsrättsföreningarnas lån, vilket i sin tur leder till höjda bostadsrättsavgifter.

Enligt beräkningar från UC Bostad får fyra av fem hushåll kalkylera med avgiftshöjningar på tio procent. 

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, säger Stephanie Hedman, ansvarig för UC Bosta, i ett pressmeddelande.

Finansministern om amorteringskravet

Det tuffa ekonomiska läget har också fått många med bolån att blicka mot regeringens löfte om att pausa amorteringskravet. 

Men det får vänta tills vidare.

– Vi för en diskussion med de berörda myndigheterna, Finansinspektionen och Riksbanken. Vi kommer att återkomma till frågan om amorteringskrav. Det är viktigt att veta att sedan augusti har prognoserna försämrats ytterligare. Inflationen beräknas högre och lågkonjunkturen djupare. Allt ska göras med försiktighet, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen