“Dummaste jag någonsin hört” – bakslag för Trump

2026 01 17

Donald Trump ser inte ut att ha något större stöd i Grönlandsfrågan.

Den amerikanske presidenten fortsätter att hota Grönland.

Donald Trump vill se att den danska ön blir amerikansk mark inom en snar framtid – med hänvisning till att den behövs för nationell säkerhet.

Men världsledare, grönlänningar och danskar protesterar – och det gör även kongressledamöter från Trumps eget parti.

En går till och med så långt som att beskriva att det är det “dummaste han någonsin hört”.

Skulle gå samman

Senator Thom Tillis förutspår att ledamöter från båda sidor skulle gå samman och kräva kongressens godkännande om det blev tydligt att Trump förberedde en omedelbar militär insats, rapporterar Politico.

– Om det förekom någon form av handling som såg ut att ha som mål att faktiskt landstiga på Grönland och genomföra ett olagligt övertagande … så skulle det finnas tillräckligt många här för att rösta igenom en “war powers resolution” och stå emot ett veto, säger han.

“Dummaste jag någonsin hört”

Representanthusetledamoten Don Bacon går ännu längre och förutspår att det skulle leda till riksrätt, samtidigt som han kallar Trumps besatthet av Grönland för “det dummaste jag någonsin hört”.

Senatorn Lisa Murkowski är på samma sida.

– Grönland måste ses som vår allierade, inte som en tillgång, och jag tror att det är det budskapet du hör från den här delegationen, säger hon.

Läs mer: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

75 procent säger nej

Tre fjärdedelar av amerikanerna säger att de motsätter sig att USA försöker ta kontroll över Grönland, enligt en ny opinionsundersökning från CNN utförd av SSRS.

Undersökningen visar att endast 25 procent av amerikanerna gynnar ett amerikanskt försök att ta kontroll över det danska territoriet.

Fler republikaner

50 procent av republikanerna och republikanskt lutande oberoende väljare säger att de stöder det, medan 50 procent är emot.

Demokrater och demokratiskt lutande oberoende väljare är djupt emot förslaget, med 94 procent motståndare totalt, varav 80 procent svarar att de är starkt emot det.

Läs mer: UPPGIFTER: EU gör sig redo – ska tvinga bort Trump från Grönland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen