Dubbla explosioner

2024 03 30

Det har varit en mycket hektisk natt för polisen.

Tidigt på lördagsmorgonen har explosioner inträffat på två olika håll i landet.

Samtidigt har ett väpnat rån ägt rum och skott har avlossats mot entrédörren till ett flerfamiljshus.

Polisen arbetar nu intensivt med samtliga situationer.

Dubbla explosioner

Explosioner har skett såväl i Åkersberga som i Värnamo.

– När polispatrullerna kom till platsen framkom att det skett en detonation vid fasaden på ett flerbostadshus, med skador på fasad och och krossade fönsterrutor som följd, framhåller polisen angående händelsen i Åkersberga.

– Polisens nationella bombgrupp är på väg till platsen för att undersöka så att den är säker innan polisens kriminaltekniker kan börja arbeta på platsen med en teknisk undersökning.

Även i Värnamo

Även i Värnamo har polisen haft en insats med anledning av en detonation.

– Polisen är på plats med ett antal resurser på Fredsgatan i Värnamo. Anledningen är en detonation som skett på platsen.

– Flera olika typer av utredningsåtgärder fortgår under natten. Bland annat spåras med polishundar runt i området. Teknisk undersökning kommer att genomföras.

Entrédörren till fastigheten beskrivs som “i princip bortsprängd”.

Det finns inga uppgifter om att någon person ska ha skadats i samband med någon av sprängningarna.

Väpnat rån

Polisen har under natten arbetat i Malmö, där ett väpnat rån har skett.

– Två maskerade gärningsmän hotar en man med pistolliknande föremål, tvingar till sig en cykel, på Själlandstorget. Polis skickas till den drabbades hemadress, framhåller polisen via sin webbsida.

– Gärningsmännen lämnade brottsplatsen springande med cykeln, i riktning mot Roskildevägen.

Skottlossning i Norrköping

Samtidigt arbetar polisen med en skottlossning som har inträffat i Norrköping.

– Ett skott har avlossats mot en entré till ett flerfamiljshus, säger regionledningscentralens befäl Linus Maxe till SVT.

Ingen person ska ha skadats i samband med skottlossningen, och ingen person är gripen.

Arkivfoto: A. Zare

Text: Redaktionen.

Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen