Många svenska kommuner är i stort behov av att spara in på onödiga utgifter så att pengarna kan användas mer effektivt.

Frågan är dock vilka sparåtgärder som accepteras av medborgarna.

På senare tid har flera kommuner genomfört en sparåtgärd som har fått en del invånare att reagera, rapporterar TV4.

Det handlar om gatubelysningen.

”Tjuvar och banditer ute”

I kommuner som Östersund, Lycksele, Umeå och Luleå väljer man att släcka ner gatubelysningen under sommaren för att spara pengar.

Flera invånare är dock kritiska till åtgärden.

– Det är åt helsicke. Varför ska dom släcka belysningen när det är så mycket banditer och tjuvar ute, säger Östersundsbon Per-Olov Persson till kanalen.

Han är en av flera kritiska invånare som kanalen har pratat med.

Flera är inne på att gatubelysningen är viktig för tryggheten.

”Blir inte så mörkt”

Kommunpolitiker i Östersund håller dock inte med om att tryggheten påverkas.

På sommaren är det så pass ljust i alla fall, menar man.

– Det blir inte så mörkt denna tid på året, så vi tror inte att detta ska försämra tryggheten för invånarna, säger ordföranden för Tekniska nämnden i Östersund, Magnus Rönnerfjäll (C).

Han ser det istället som ett bra sätt att spara pengar till viktigare saker.

Nedsläckningen av gatubelysningen under sommaren beräknas medföra en besparing på 300 000 kronor, uppger kanalen.

– Det här beräknas göra en effektivisering motsvarande en halv underskötetjänst, säger Magnus Rönnerfjäll.

”Välkomnar norrländska sommarljuset”

Flera kommuner har alltså fattat samma beslut som Östersund, med motiveringen att det under sommaren är tillräckligt ljust i alla fall.

– Vi välkomnar det norrländska sommarljuset, skriver Lycksele kommun på sin hemsida.

I Lycksele släckte man redan den 1 maj, och kommer inte att tända upp igen förrän den 1 augusti.

Då kan det dessutom ta tid innan belysningen kommer igång överallt.

– Då belysningen startas upp manuellt kan det ta flera veckor innan all belysning är i gång, vilket gäller samma vid nedsläckningen. Under säsongen tänds och släcks gatubelysningen via ett ljusrelä som styrs av hur ljust och mörkt det är utomhus, informerar Lycksele kommun.

Foto: Peter van der Meulen

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen