JUST NU: Drastisk höjning av CSN-räntan

2022 08 03

Höjda räntor i Sverige påverkar nu även studielånet.

CSN-räntan höjs med 0,64 procentenheter från dagens nollränta, rapporterar SR Ekot.

Det innebär att en person, med en genomsnittlig skuld på närmare 170 000 kronor, kommer att behöva betala 88 kronor mer per månad och 1 000 kronor mer per år.

Större ökning än förväntat

Enligt CSN:s beräkningar hamnar den totala räntan på 0,64 procent. Det är en större ökning än vad myndigheten förutspådde, uppger SR.

Regeringen har tidigare föreslagit att räntan på studielånen ska höjas med 0,5 procentenheter från och med 2023.

Men den årliga justeringen av räntan är även kopplad till statens lånekostnad under de tre senaste åren.

Denna höjning kommer, enligt CSN:s prognos, att stå för 0,14 procentenheter av den totala höjningen.

Den totala CSN-räntan beräknas således landa på 0,64 procent från och med 2023.

Fakta studielån Sverige

  • Cirka 1,7 miljoner människor i Sverige har studielån.
  • De högsta genomsnittliga studieskulderna har personer som bor i Solna, Stockholm, Lund och Uppsala.
  • Allt fler tar studielån i Sverige och genomsnittsskulden hos låntagarna ökar.
  • Totalt är låntagarna skyldiga svenska staten 241 miljarder kronor den 1 januari 2021.
  • Solnaborna toppar listan över högsta studieskulderna medan Stockholm stad har flest medborgare med studielån.
  • Svenskarna är bra på att betala av sina studielån. Hela 92,5 procent av den totala lånesumman som debiterades 2021 betalades in under året.
  • I kommuner med stora lärosäten finns den högsta andelen personer med studielån, i Lund är andelen 26 procent.
  • Det är även i dessa områden som låntagarna har de högsta genomsnittliga studieskulderna - Stockholms län, Uppsala län och Skåne län toppar listan när det gäller länen.
  • Källa: CSN

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen