En ny genomgång visar att det i juli fanns 98 000 lediga tjänster utannonserade på Platsbanken.

Det är en minskning med hela 23 procent – 28 000 arbetstillfällen – jämfört med motsvarande period under fjolåret.

– Platserna har fallit ganska brant och fortsätter att falla. Det ger en situation där fler arbetslösa ska konkurrera om färre jobb, säger Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsanalytiker Marcus Löwing till Dagens industri.

Minskat 40 procent

Det är inte bara på Platsbanken jobben försvinner.

Annonssajten Jobbland hade i augusti omkring 73 000 lediga jobb – en minskning på hela 40 procent jämfört med samma månad förra året.

– Inom hälso- och sjukvården hade vi en minskning på 26 procent mellan januari och augusti. Det är en ganska oroväckande utveckling med tanke på kompetensbristen i vården, säger Jobbland Sveriges vd Anita Rae till tidningen.

Större utbud av kandidater

De nya siffrorna annonseras samtidigt som arbetslösheten är på väg att stiga.

Kombinationen skapar ett helt nytt läge, enligt Marcus Löwing.

Han pekar på att det nu finns ett större utbud av kandidater – vilket gör att arbetsgivare har fler att välja bland. 

Analytikern menar dock samtidigt att siffrorna ska tas “med en nypa salt” eftersom den långsiktiga trenden tyder på en “bred nedgång”, skriver Di.

Finns undantag

På flera håll i landet är jobbprognosen svag.

Men det finns undantag.

Det konstaterade organisationen ManpowerGroups i en ny Arbetsmarknadsbarometer tidigare i september.

– Sysselsättningstrenden inför hösten är fortsatt hoppfull i Sverige, trots ganska dystra siffror vad gäller varsel och arbetslöshet, sade Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, i en kommentar.

Tre hoppfulla branscher

Framför allt är det tre branscher där det flaggas för en ljus jobbhöst.

Det handlar om bank-, finans- och fastighetsbranscherna som lämnar den starkaste sysselsättningsprognosen av samtliga branscher inför årets fjärde kvartal.

– Vi ser att framtidstron inom olika branscher skiljer sig åt en hel del, vilket är ett tecken på en fortsatt osäkerhet kring det ekonomiska läget, säger Mikael Jansson och tillägger:

– På europeisk nivå släpar Sverige efter i återhämtningen jämfört med andra länder – därför är det glädjande att bank-, finans- och fastighetsbranscherna är ett positivt undantag med en förväntat stark rekryteringstakt.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen