Dramatiskt ras på 99 procent – efter Trumps nej till Zelenskyj

2026 02 12

Ukraina får allt mindre hjälp av USA.

President Donald Trump har intagit en hård linje mot Ukraina jämfört med föregångaren Joe Biden.

Nu visar nya siffror att det amerikanska stödet till det krigsdrabbade landet har minskat dramatiskt.

Stort ras – när Trump tillträdde

USA:s militära bistånd till Ukraina minskade med 99 procent under 2025, rapporterar Kyiv Independent. Uppgifterna kommer från Kielinstitutets Ukraine Support Tracker.

Den enorma minskningen av amerikanskt militärt stöd började i samband med att Donald Trump tillträdde som president i januari 2025.

– Sedan sin installation i januari 2025 har Trump inte tilldelat några nya försvarsbiståndspaket under Presidential Drawdown Authority (PDA) — ett verktyg som ofta användes av hans företrädare, tidigare president Joe Biden, rapporterar tidningen.

Trump var under hela sin presidentvalskampanj 2024 mycket kritisk till Biden-administrationens stora stöd till Ukraina, och har alltså dragit tillbaka det sedan han klev in i Vita huset.

2025 präglades också av flera duster mellan Trump-administrationen och Zelenskyj, bland annat det uppmärksammade storbråket i Vita huset.

USA:s minskade engagemang har kompenserats av ett ökat stöd från EU-länder.

Men dessa kan bara delvis täcka upp för den amerikanska frånvaron, enligt siffrorna.

LÄS OCKSÅ: Skräckmånad för Ryssland - sjuka siffror presenteras

Europa kompenserar – delvis

Till följd av det minskade stödet från USA ökade istället det europeiska militära biståndet till Ukraina med 67 procent under 2025.

Samtidigt ökade det humanitära och ekonomiska biståndet med 59 procent.

Men Europa har alltså inte klarat att helt kompensera för USA:s tillbakadragande.

Det totala militära stödet för Ukraina sjönk med 13 procent jämfört med årsgenomsnittet mellan 2022-24, enligt rapporten.

Trump-administrationen tog under året fram en ny lösning som innebar att Nato-allierade får köpa amerikanska vapen som sedan levereras till Ukraina.

EU står nu för merparten av det humanitära och ekonomiska biståndet, medan en mindre grupp länder står för det rent militära biståndet.

Två tredjedelar av det militära biståndet från Västeuropa kommer från Tyskland och Storbritannien. Även Nordeuropa är en stor givare.

Samtidigt har det militära biståndet från öst- och sydeuropeiska länder minskat, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Avdankad förlorare" - USA:s justitieminister ursinnig

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen