Dramatiskt Natoförslag läggs fram i Danmark – “Vi är i kris”

2025 04 15

Ett förslag om en alternativ försvarsallians ligger på bordet i Danmark.

Att gardera sig med en plan B till Nato är en “absolut” säkerhetspolitisk nödvändighet.

Det säger Jacob Kaarsbo som tidigare var chefsanalytiker vid det danska försvarets underrättelsetjänst.

– Vi befinner oss i en kris i den transatlantiska relationen med USA. Och där är det nödvändigt för europeiska länder att se varandra djupt i ögonen och ta reda på vad vi gör tillsammans för att säkra vår kontinent, säger Jacob Kaarsbo till TV2.

Uppmärksammas

Bakom förslaget står det danska oppositionspartiet Liberal Alliance, som satt med i en regeringskoalition mellan 2016 och 2019. Debatten har pågått i landet sedan förra månaden då Radikale Venstre först lyfte idén. Inget av partierna ingår idag i den danska regeringen, vilket gör att planen sannolikt mest blir en symbolisk politisk fråga.

Presentationen om en “plan B” får dock stor uppmärksamhet i Danmark under tisdagsmorgonen.

Förslaget grundar sig i en skepsis om att USA inte kommer att leva upp till Natos artikel 5 som garanterar att alla Natoländer ska rycka in vid en attack mot en av medlemmarna.

– Danmark kan inte stå ensamt. Och det kan inte något av de europeiska länderna heller. Det vet vi från historiska exempel, säger försvarsexperten Jacob Kaarsbo.

"Föredrar USA i Nato"

Enligt förslaget bör den nya försvarsalliansen bestå av de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien, Nederländerna och Polen.

Henrik Dahl, EU-parlamentariker i Liberal Alliance, menar att det vore oansvarigt att inte ha en en plan B.

– Vi skulle helt klart föredra att USA var med i Nato eftersom det har varit vår säkerhetsgarant sedan andra världskriget, men när USA:s president upprepade gånger säger att han inte vet om artikel 5 gäller måste vi helt enkelt visa due diligence, säger, säger han till TV2.

LÄS MER: Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

Rubio: USA blir kvar i Nato

Många har spekulerat i om USA skulle kunna lämna försvarsalliansen. President Donald Trump har vid olika tillfällen insinuerat den typen av förändring.

I början av april lovade dock den amerikanska utrikesministern Marco Rubio att USA kommer att stanna i Nato. Kraven på att europeiska länder ska rusta upp ligger dock kvar.

– Vi kommer att vara kvar i Nato, men vi vill att Nato ska bli starkare. Och det enda sättet att bli starkare på är om våra partner har större kapacitet, sade ministern vid ett besök i Bryssel.

Danmark gick med i Nato 1949.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen