Svensk ambassadpersonal, dess medföljande familjer samt ett antal andra svenskar har tidigt på morgonen idag landat välbehållna på flygplatsen i Djibouti.

Detta efter en evakuering under “mycket svåra förhållanden” och under “stor tidspress”, enligt ett pressmeddelande från Utrikesdepartementet.

Det är inte känt exakt hur många personer det rör sig om.

"Heroiska insatser"

Statsminister Ulf Kristersson (M) har också gått ut och kommenterat den dramatiska utvecklingen under natten och morgonen.

– Är väldigt glad över att svensk ambassadpersonal har evakuerats från Sudan. Situationen i Khartoum har varit fruktansvärd den senaste veckan, framhåller han på Twitter.

– Heroiska insatser av alla som gjorde evakueringen möjlig. Och välkomna hem snart.

Skarp uppmaning

Sedan 15 april har UD avrått från alla resor till Sudan.

Igår, söndag, eskalerade den till varningen till en uppmaning till samtliga svenskar om att omedelbart lämna landet.

Samma dag gav Riksdagen grönt ljus för att skicka en väpnad styrka på drygt 400 man ned till Sudan.

– Styrkan ska med kort varsel också kunna förstärkas för att kunna bibehålla handlingsfrihet vid ett utdraget eller ytterligare försämrat säkerhetsläge, framhöll försvarsminister Pål Jonson (M) inför beslutet.

Hundratal fast i landet

Ett hundratal svenskar uppgavs sent igår kväll vara fast i Sudan och oron växer nu bland dem som ännu inte evakuerats eller på egen hand lyckats ta sig ur landet.

– Det ser mörkt ut, jag är inte så hoppfull, säger exempelvis läkaren Kamal Elgameil, född i Sudan men boende i Sverige sedan 1991, till TV4 Nyheterna.

– Alla vi är bara inlåsta. Vi hoppas att Sverige gör något. Folk har börjat evakuera och vi sitter här och väntar, säger en kvinna från Stockholm som besökte Khartoum när striderna inleddes, i en intervju med Sveriges Radio.

Kallar till presskonferens

Regeringen har idag kallat till en presskonferens direkt på morgonen med start 08.30. Såväl Pål Jonson som utrikesminister Tobias Billström (M) kommer då att delta.

Mer information om händelseutvecklingen förväntas att ges i samband med den aviserade pressträffen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

• Östersund: 19 oktober
• Umeå: 27 oktober
• Luleå: 29 oktober
• Sundsvall: 5 november
• Borås: 15 november
• Göteborg: 30 november
• Lund: 10 december
• Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen