JUST NU: Dramatisk förändring för MP

2022 09 08

Miljöpartiet noterar sitt högsta väljarstöd på flera år.

Det indikerar den senaste mätningen från SvD/Sifo.

Partiet landar på 6,2 procent i Sifos mätning.

Det är första gången på över tre år som MP får ett stöd på sex procent eller högre i en mätning från de etablerade instituten Novus, Demoskop, Sifo och Ipsos.

Senast var i augusti 2019. Då fick Miljöpartiet sex procent i en mätning från Ipsos.

Stor skillnad mot valet 2018

MP:s toppnotering innebär även att partiet ligger en bra bit över sitt valresultat från 2018. Partiet fick 4,4 procent av rösterna i förra riksdagsvalet.

Det är glädjande nyheter för MP som i början av veckan snuddade på riksdagsspärren i Demoskops mätning. Partiet sjönk från 5,3 till 4,3 procent.

– Det kan vara så att väljarna har känt att MP är på fast mark, och då går tillbaka till sitt ”moderparti” eftersom de inte tycker att det känns nödvändigt att stödrösta, sa Karin Nelsson, vd på Demoskop, till Aftonbladet.

Garant för en rödgrön vinst

Torsdagens mätning från Sifo indikerar att stödrösterna har återvänt.

Flera vänsterprofiler, bland annat Jan Guillou, har betonat att det är en nödvändighet att MP klarar spärren om Magdalena Anderssons sida ska ha en chans att vinna valet.

– Matematiken är i dag enkel för de taktikröstande. Om Liberalerna åker ur riksdagen kommer SD inte till makten. Om MP åker ut kommer SD till makten. Svårare än så är det inte, skrev Guillou i en debattartikel i Aftonbladet.

Knapp fördel Andersson

I kampen om regeringsmakten har den rödgröna sidan en knapp fördel.

S+MP+C+V får 50,1 procent. M+KD+SD+L samlar 49,2 procent. Tre mandat skiljer blocken, 176-173.

Hela mätningen

Här är Sifos nya mätning för i dag torsdag jämfört med mätningen i går onsdag:

Vänsterpartiet 7,4 +0,4

Socialdemokraterna 29,5 -0,6

Miljöpartiet 6,2 +0,4

Centern 7,0 -0,1

Liberalerna 5,8 +0,8

Moderaterna 17,1 +0,1

Kristdemokraterna 6,1 -0,1

Sverigedemokraterna 20,2 -0,8

S+V+MP+C 50,1 +0,1

M+KD+SD+L 49,2 +0,0

Mandatfördelning

S+V+MP+C = 176

S+V+MP = 152

M+KD+SD+L = 173

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Partiledare rasar i förtroende

2025 10 15

Mindre än ett år återstår till nästa riksdagsval.

I söndags gick den första tv-sända partiledardebatten under valåret av stapeln.

Då gjorde Liberalernas nya ordförande Simona Mohamsson debut.

Tre dagar senare kommer ett tungt besked i opinionen för samma partiledare. Andelen som säger att de har lågt förtroende för Mohamsson ökar kraftigt.

Enligt Novus uppger 47 procent att de har “ganska” eller “mycket litet" förtroende för partiledaren. Det är en ökning med 9 procentenheter och störst bland allihop.

– Just nu är hon ingen tillgång. Det är den bistra sanningen, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus, i en kommentar till TV4.

En femtedel känner inte till henne

Simona Mohamsson valdes till partiledare för Liberalerna i juni tidigare i år. Hon ersatte då den avgående ledaren Johan Pehrson.

– Simona är orädd, tydlig och väl förankrad i den liberala rörelsen. Våra medlemmar har efterfrågat en partiledare som förstår och har kraft att förnya vårt parti. Jag och valberedningen är övertygade om att Simona Mohamsson är den personen, sade valberedningens ordförande Lars Persson Skandevall (L) vid tillfället.

Hittills har det dock varit en utmaning att göra sig ett namn för svenska folket, enligt Novus mätning.

I den framgår det att 21 procent av de tillfrågade inte vet vem hon är. Och blott 3 procent av respondenterna säger att de har stort förtroende för Simona Mohamsson.

– Man måste verkligen jobba med att visa att det finns flera dimensioner och varför hon är och bör vara partiledare och hur hon ska kunna lyfta partiet, säger Torbjörn Sjöström.

Säger nej till SD i regeringen

Liberalerna har den senaste veckan fått stor uppmärksamhet efter beskedet om att man säger nej till att sitta i en regering med Sverigedemokraterna efter nästa val.

– Vi ska gå till val på att den här regeringen blir återvald, vi vill ha Ulf Kristersson som statsminister och vi vill ha en borgerlig regering utan Sverigedemokraterna, sade Mohamsson enligt SVT förra veckan.

I söndagen debatt fick Mohamsson betyget 3 av 5 av Expressens reporter Kristin Lundell.

– Partiledardebattens färsking tänker inte kasta in handduken redan nu. I denna sin partiledardebut slänger hon i stället handduken runt axlarna, likt en folkpartistisk Rocky, och levererar det ena välrepeterade svaret efter det andra, skriver hon i tidningen.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Hela mätningen

Nedan framgår förtroendesiffrorna för samtliga partiledare. Respektive siffra avser andelen som svarat att man har "ganska" eller "mycket lite" förtroende för respektive partiledare. Inom parantes anges förändringen i procentenheter sedan augusti.

Ebba Busch (KD): 60% (-1)

Nooshi Dadgostar (V): 58% (+2)

Jimmie Åkesson (SD): 57% (+1)

Amanda Lind (MP): 50% (-2)

Daniel Helldén (MP): 48% (-1)

Simona Mohamsson (L): 47% (+9)

Ulf Kristersson (M): 45% (-2)

Anna-Karin Hatt (C): 39% (+6)

Magdalena Andersson (S): 35% (-2)

Källa: Novus

LÄS OCKSÅ: “Markant ökning” – Avanza varnar alla småsparare

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

“Ni kommer plötsligt kollapsa” – USA varnar Ryssland

2025 10 15

Rysslands ekonomi “kommer plötsligt att kollapsa".

Den varningen kommer från USA:s president Donald Trump sent på tisdagskvällen.

– Han måste verkligen lösa det här kriget, säger presidenten enligt Kyiv Independent.

"Får Putin att se dålig ut"

Beskedet kommer på en presskonferens tillsammans med den argentinska presidenten Javier Milei.

Enligt Trump borde Putin “ha vunnit det här kriget på en vecka”. Han kallar även kriget “hemskt” och säger att Ryssland "förlorat en och en halv miljon soldater”.

– Det får Putin att se väldigt dålig ut, konstaterar Trump.

Republikanen varnar också för att Rysslands ekonomi kommer braka ihop fullständigt.

– Ni vet att de har långa köer till bensin i Ryssland just nu. Plötsligt kommer hans (Putins) ekonomi att kollapsa och jag skulle vilja se honom göra bra ifrån sig. Jag menar, jag hade en väldigt bra relation med Vladimir Putin, men han vill helt enkelt inte avsluta det här kriget, säger Trump.

Kilometerlånga köer

Det har återkommande rapporterats om bensinkrisen i Ryssland. Bland annat har det talats om “kilometerlånga köer” vid bensinstationer i östra Ryssland.

På den olagligt ockuperade Krymhalvön hade drygt 50 procent av bensinstationerna slutat sälja drivmedel på grund av störningar i bränsleförsörjningen, uppgav ryska statliga mediekanalen Kommersant i september.

– Många väntar i timmar på att tanka, ofta förgäves, rapporterade BBC:s Rysslandskorrespondent Steve Rosenberg ungefär samtidigt.

LÄS MER: Ryssland tvingas betala miljarder

Expert: kan tvinga Ryssland avsluta kriget

Under gårdagen kom nya uppgifter om den ryska ekonomin.

Den internationella valutafonden IMF meddelade att prognosen är att den ryska tillväxten enbart kommer att uppgå till 0,5 procent under 2025, till skillnad från prognosen på 1,5 procent i våras.

– Ekonomin befinner sig nära sin bristningsgräns och de ekonomiska obalanserna har ökat. Det är inte längre möjligt att uppnå samma tillväxt som tidigare, säger Heli Simola, seniorekonom vid Finlands Banks forskningsinstitut, till Iltalehti.

Simola bedömer att Ryssland sannolikt måste avsluta stridigheterna under nästa år för att undvika en fullskalig ekonomisk kris. Om så inte sker kommer de militära utgifterna behöva öka ytterligare – något som kan bli spiken i kistan för den redan hårt pressade ryska ekonomin.

Fotnot: Trumps påstående om att Ryssland förlorat en och en halv miljon soldater stöds inte av oberoende uppskattningar, skriver Kyiv Independent. Västerländska underrättelsebedömningar har uppskattat att den sammanlagda siffran för antalet dödade eller sårade ryska soldater kan vara nära eller strax över en miljon. Tidigare i oktober uppgav den ryska nyhetsbyrån Mediazona tillsammans med BBC att de två medierna identifierat över 135 000 dödade ryska soldater.

LÄS MER: Trump pekar ut president – som kan lösa kriget i Ukraina

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen