Dramatisk förändring av elpriset – inte hänt på fyra år

2025 03 19

Våren är på ingång.

Då väntas elpriserna sjunka drastiskt.

Enligt elbolaget Bixia står Sverige inför den billigaste våren på fyra år – inte sedan 2021 har så låga priser setts under våren.

I snitt handlar det om 40 procents lägre elpriser under mars-april jämfört med förra året, enligt prognosen.

Skälet är höga vattennivåer i magasinen och varmare väder.

– Den starka hydrologiska balansen gör att vårens elpriser ser ut att bli riktigt låga och vi förväntar oss att de håller sig på en låg nivå även över sommaren och en bit in på hösten, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia, i en kommentar till vårprognosen.

Periodvisa toppar

När vädret blir mildare minskar också elförbrukningen. Det i kombination med de höga vattennivåerna ger ett överskott av el, vilket är förklaringen till den förväntade prisskillnaden.

Det kan dock komma tillfällen när priserna tillfälligt sticker iväg.

– Det ostadiga aprilvädret, som tog fart redan i mars, kommer att orsaka kortare perioder av prisvariationer med toppar och dalar. Att polarvirveln försvagas just nu gör att vi kan få viss kyla i april, men ännu oklart hur länge, säger Johan Sigvardsson.

Sannolikt lågt hela året

Enligt Bixia finns det stora förhoppningar om att de låga elpriserna håller i sig under hela året.

Varken oroligheterna i världen eller risken att elpriserna påverkar den svenska inflationen bedöms särskilt stora.

– Generellt sett får oroligheter och handelstullar priser att stiga. Men våra extremt välfyllda vattenmagasin och starka energibalans uppe i Norden gör att vi distanserar oss från omvärldens priser. Ökningen av förnybar energi håller också emot. Men när det väl vänder och det inte är lika blött längre, kommer elpriserna att gå upp, säger Johan Sigvardsson.

– Om inte sommaren blir väldigt varm och torr har vi troligtvis låga priser merparten av tiden 2025.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen