Donald Trump varnar Sverige och Europa – “Det här ska stå er dyrt”

2024 10 30

Donald Trump vänder sig nu direkt till Sverige och övriga medlemsländer i EU.

Europas inställning till USA måste förändras drastiskt om Trump blir vald till president nästa vecka.

Annars kommer samtliga länder i EU att få betala ett dyrt pris.

Den varningen kommer direkt från den republikanska kandidaten, som hävdar att EU inte köper tillräckligt med varor som exporteras från USA, rapporterar Reuters.

– Jag säger till er så här. Europeiska unionen låter så trevligt, så härligt, eller hur? Alla fina små länder som träffas, säger Trump i samband med ett möte i Pennsylvania.

Trump: Kommer få betala dyrt

Den 78-åriga kandidaten lovar även att införa en ny lag: “Trumps ömsesidiga handelslag”.

– De (EU) tar inte våra bilar. De tar inte våra lantbruksprodukter. De säljer miljontals och åter miljoner bilar i USA, säger Trump och tillägger:

– Nej, nej, nej. De kommer att få betala ett stort pris.

Donald Trump har sedan tidigare lovat att införa en tull på 10 procent på import från alla länder. Undantaget är Kina där tullimporten föreslås på 60 procent.

Ekonomer har varnat för att en sådan åtgärd skulle slå mot leveranskedjor över hela världen, vilket sannolikt skulle utlösa repressalier och höja kostnader.

– Alla verkar oroa sig för den stora osäkerheten om vem som ska bli nästa president och vilken politik som ska föras under den nya presidenten, säger Kazuo Ueda, Japans centralbankschef, till Reuters.

Banken: Sverige påverkas mycket

Även i Sverige finns konkreta orosmoln för vad som sker med ekonomin om Trump väljs till ny president nästa vecka.

Banken Länsförsäkringar är en av aktörerna som öppet talat om riskerna.

– USA är världens största ekonomi och står exempelvis för 25 procent av global BNP. Det innebär att USA kan forma stora delar av den globala handeln. Den svenska ekonomin, med stor handel med USA, påverkas mycket av den politik som förs i Vita huset, sade bankens chefsekonom Alexandra Stråberg i september.

Svenskar kan bli av med jobbet

Det har också flaggats för att många svenskar skulle kunna bli av med jobbet som följd av de tullar som förmodas införas vid en republikansk seger.

– Om svenska företag inte längre kan sälja lika mycket varor till USA så är det såklart negativt för svensk ekonomi. I förlängningen kan många svenskar förlora sina jobb, säger Business Swedens chefsekonom Lena Sellgren till SvD.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen