Donald Trump rasar mot europeiska huvudstäder

2024 05 02

Europeiska huvudstäder har ”öppnat upp sina dörrar för jihad”.

Det anser USA:s före detta president och Republikanernas presidentkandidat, Donald Trump.

Under ett kampanjmöte i Wisconsin går han till hårt angrepp mot både London och Paris.

– Vi har sett vad som hände när Europa öppnade sina dörrar för jihad. Titta på Paris, titta på London – de går inte längre att känna igen, säger Trump enligt Politico.

Trump erkänner själv att hans uttalande kommer uppfattas som kontroversiellt.

– Det här kommer att skapa många problem mellan mig och invånarna i Paris och London. Men det spelar ingen roll. Det är ett faktum, städerna går inte att känna igen, säger presidentkandidaten och varnar sina väljare för att en liknande ”utveckling” kan ske i USA om han inte vinner valet i november.

– Vi kan inte låta det hända och jag kommer göra allt för att stoppa det.

Kritiserar ofta Europa

Trump är känd för sin kritik av europeiska länder och städer.

I december 2015, kort efter att Paris drabbats av en dödlig islamistisk terrorattack, sa Trump att stadsdelar i Paris och London är så ”farliga” att han ”vägrar att åka dit”.

Trumps utspel kritiserades av Storbritanniens dåvarande premiärminister David Cameron.

– Hans uttalande skapar splittring och är fullständigt felaktiga, sa Cameron enligt BBC.

Storbritanniens blivande premiärminister Boris Johnson, som vid tidpunkten var borgmästare i London, kritiserade även Trumps uttalande.

– Det är fullständigt nonsens från Donald Trumps sida. Som en stad där mer än 300 språk talas, har London en stolt historia av tolerans och mångfald. Att antyda att det finns områden dit poliser inte kan åka på grund av radikalisering är helt enkelt löjligt, kommenterade Johnson.

Demonstrationer i USA

Donald Trumps uttalande om huvudstäderna sker samtidigt som omfattande pro-palestinska demonstrationer pågår i USA.

Under torsdagen slog polisen till mot demonstranter på University of California i Los Angeles. Polisen rev ner demonstranternas tältläger vid universitetet.

En aktion som Donald Trump uppmärksammar och berömmer.

– Det är vackert att se. Krossa radikalerna, säger han på kampanjmötet.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen