Donald Trump ställer skarpt ultimatum till Ukraina

2024 06 25

Donald Trump planerar ett skarpt ultimatum till Ukraina om han blir vald till president i höst.

Planen har utarbetats av två av Trumps viktigaste rådgivare, Keith Kellogg och Fred Fleitz, som båda tjänstgjorde som stabschefer för expresidenten mellan 2017 och 2021.

Och den innehåller ett mycket hårt krav på Ukraina.

Om det krigsdrabbade landet inte säger ja till att delta i USA:s fredsförhandlingar blir det tvärstopp för fler amerikanska vapen, förutsatt att Trump vinner valet.

Det rapporterar Reuters.

Natomedlemskapet på is

I planen, som skulle markera ett stort skifte i USA:s ståndpunkt i kriget och även möta motstånd från europeiska allierade, ingår även att Ukrainas eventuella Natomedlemskap läggs på is.

Detta för att även locka Ryssland till förhandlingsbordet.

– Vi säger till ukrainarna, “ni måste komma till bordet, och om ni inte kommer till bordet kommer stödet från USA att ta slut”, säger Keith Kellogg till nyhetsbyrån.

Trump-rådgivaren är dock tydlig med att USA tänker ställa skarpa krav även på Ryssland. Om Kreml inte ställer upp väntar en kraftig eskalering av kriget i Ukraina.

– Han (Putin, red. anm.) måste komma till bordet och om han inte kommer till bordet, då ska vi ge ukrainarna allt de behöver för att döda er på slagfältet.

LÄS MER: Donald Trump: Då hade jag bombat Moskva

Trump positiv till förslaget

Trumps talesperson Steven Cheung har sagt att ett sådant besked dock inte gäller förrän Trump själv går ut med det.

Men enligt Kellogg och Fleitz ska den republikanska presidentkandidaten ha svarat positivt på förslaget.

– Vi är glada över feedbacken, säger Fred Fleitz.

Kreml har redan kommenterat planen.

– President Putin har upprepade gånger sagt att Ryssland har varit och fortfarande är öppet för förhandlingar, säger Dmitrij Peskov, Putinregimens talesperson.

"Kan döda en hel generation"

Donald Trump har tidigare sagt att han kan ordna fred i Ukraina “på 24 timmar”. Han har inte velat specificera hur det skulle gå till, men många har misstänkt att det skulle ske på bekostnad av ukrainska eftergifter.

Enligt Fleitz ingår det dock inte i planen att Ukraina formellt ska behöva överlåta territorium till Ryssland, men han ser det som osannolikt att landet får effektiv kontroll över hela sitt territorium på kort sikt.

– Vår oro är att det här har blivit ett utmattningskrig som kommer att döda en hel generation unga män, säger Fred Fleitz.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen