Donald Trump begär hjälp av militären

2024 10 11

Donald Trump vill ha hjälp av militären under de sista veckorna före presidentvalet.

Den republikanske presidentkandidaten Donald Trump är orolig för sin säkerhet inför presidentvalet i november.

Detta efter att han utsatts för två mordförsök inom loppet av några månader.

Nu begär Trumps kampanj hjälp av militären, rapporterar Washington Post.

Oroar sig över hot

Det är bland annat hotet från Iran som oroar Trump och hans kampanj.

Det finns förvisso inga bevis för att Iran har haft någonting med de två mordförsöken att göra.

Men FBI utesluter inte att så är fallet, och att Iran ser Trump som en fiende står alldeles klart.

Nu vill Trumps kampanj att militären ska skydda den republikanske presidentkandidaten.

Man begär bland annat att Trump ska få flyga militärflyg under valkampanjens sista veckor, vilket i så fall vore unikt för en presidentkandidat.

Samtidigt så kräver man utökade flygrestriktioner över Trumps bostäder och över hans valmöten.

Trump-kampanjen vill också få tillgång till en rad militärfordon för att kunna transportera Trump på ett säkert sätt.

Kräver unikt skydd

Detta framkommer i mejl som Trumpkampanjen har skickat och som Washington Post har tagit del av.

Kraven kommer efter att Trumps kampanj har fått ta del av regeringens information om iranska mordkomplotter riktade mot Donald Trump. Den iranska regimen är ute efter att döda honom, enligt informationen.

Från Trump-kampanjens sida oroar man sig bland annat över drönarattacker riktade mot den republikanske ex-presidenten och presidentkandidaten. Flera evenemang har redan ställts in eller reducerats av säkerhetsskäl, menar man.

Secret Service har inte svarat direkt på Trump-kampanjens begäran, men enligt talespersonen Anthony Guglielmi får Trump ”den högsta nivån av beskydd”.

Det har aldrig tidigare hänt att en presidentkandidat (som inte är sittande president) exempelvis transporteras i militärjet.

Det skulle alltså vara en unik åtgärd som hela tiden skulle påminna väljarna om att det finns en hotbild mot Trump.

Det återstår dock att se om Trump-kampanjens krav hörsammas.

Foto: Gage Skidmore, flickr

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen