JUST NU: Dömer ut populär diet

2023 05 08

Att äta för lite kolhydrater kan vara livsfarligt.

Det indikerar en ny studie som publicerats i den medicinska tidskriften Journal of internal medicine, och som TV4 tagit del av.

Forskarna har gjort en gedigen undersökning.

Matvanor hos närmare 370 000 människor har studerats ingående i över 20 års tid.

Syftet med studien har varit att undersöka hur matvanor påverkar hälsan på längre sikt.

Resultatet är slående.

Personer som åt en bra kost med bra kolhydrater, till exempel fullkorn och baljväxter, uppvisade en markant lägre risk att drabbas av dödliga sjukdomar, uppger TV4.

– De hade lägre risk för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och för tidig död, rapporterar tv-kanalen.

Dömer ut diet

De senaste åren har den så kallade LCHF-dieten fått stor spridning i bland annat Sverige.

Den innebär i korthet att man begränsar intaget av kolhydrater och äter mer fett och protein. Syftet med dieten är att man ska tappa vikt.

På längre sikt kan dieten vara direkt livsfarligt, enligt den nya studien.

Slutsatsen delas av Mai-Lis Hellenius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet.

– Det matmönster som är farligt är om man tar bort lågkolhydratkost. Även om man går ner i vikt kan den vara farlig på sikt, vilket den här stora undersökningen visar, säger hon till TV4.

Pasta och potatis

Forskaren anser att 55 procent av tallriken kan fyllas med så kallade lågkolhydrater.

Hon betonar att man inte bör undvika pasta och potatis.

– Det är klart att det finns snabbmakaroner som är en ganska snabb kolhydrat men det finns också pasta med högt innehåll av protein och fibrer och det är bra mat som inte ger så högt blodsocker och som ger mättnad som håller länge, säger Mai-Lis Hellenius till TV4.

Fakta kolhydrater

- Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste källa till energi.

- Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna.

- Glukos lagras i levern och musklerna i form av glykogen som fungerar som energireserv.

- Hjärnan använder glukos som bränsle och behöver ungefär 100 gram glukos om dagen.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: L. Hansel

Text: Redaktionen

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen