BEKRÄFTAT: Dödligt virus hos Sveriges fjärde mest populära husdjur

2023 09 20

Länsstyrelsen har konstaterat fall av en dödlig virussjukdom för djur.

Det är Länsstyrelsen i Södermanland som går ut med den mycket viktiga informationen som berör ägare till sammanlagt 75 000 husdjur över hela landet.

Så många sällskapskaniner finns det nämligen i Sverige – vilket gör djuret till det fjärde mest populära husdjuret.

Hög dödlighet

Det dödliga viruset man upptäckt kallas för myxomatos, men är mer känt som kaninpest.

– Kaninpest har konstaterats hos tamkanin i Nyköping, men kaninerna kan även ha blivit smittade i Oxelösund, framhåller Länsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Enligt myndigheten är sjukdomen smittsam och det råder hög dödlighet bland de individer som drabbas av sjukdomen.

– Kaninerna insjuknar oftast en till två veckor efter att ha blivit smittade, informerar Länsstyrelsen.

– De första symtomen är att ögonlocken svullnar och tårflödet kan bli varigt. Huden svullnar även upp runt ögon, nos, mun och könsöppning.

Andra djur smittas inte

Viruset sprids kaniner emellan antingen genom direktkontakt eller om djuren kommer i kontakt med insekter eller fåglar.

Kaninpest drabbar enbart kaniner, andra djur eller människor kan inte smittas.

Det finns dock kombinationsvaccin mot både kaningulsot och kaninpest och Länsstyrelsen uppmanar oroliga kaninägare att kontakta sin veterinär för att skydda sina djur.

Man ska även rapportera till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) om man hittar döda eller sjuka kaniner, skriver myndigheten.

"Är som familjemedlemmar"

Omkring vart tredje hushåll i Sverige har något slags sällskapsdjur. 

– Svenskarna är ett djurälskande folk. Våra djur är i första hand familjemedlemmar som vi ömmar för, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef sällskaps hos Agria Djurförsäkring, till den egna hemsidan.

– Nio av tio hundar är veterinärvårdsförsäkrade och de senaste fem åren har antalet försäkrade små sällskapsdjur som till exempel kaniner och marsvin fördubblats.

Fyra på listan

Vanligaste husdjuren i Sverige är, ganska överlägset, katt och hund.

Kaniner återfinns på fjärde plats.

Här är hela listan över de vanligaste sällskapsdjuren i landet:

  1. Katt 1 443 000
  2. Hund 881 000
  3. Akvarium 81 000
  4. Kaniner 75 000
  5. Fågel 46 000
  6. Hamster 19 000
  7. Marsvin 16 000
  8. Reptil 13 000
  9. Mus/råtta 8 000

Källa: Agria Djurförsäkring

Foto: J. Lagenwall

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen