JUST NU: Fruktansvärd upptäckt i Ukraina

2022 10 18

Under tisdagskvällen kom uppgifter om att kropparna har grävts fram i en massgrav i staden Lyman i regionen Donetsk. 

Det handlar om tre flickor och två pojkar, mellan ett och 14 år gamla,  som dödats av granatsplitter, förklarar Ukrainas försvarsdepartement.

Återtagen stad

Till följd av kriget har 425 ukrainska barn dödats av ryska styrkor, uppger The Guardian.

Staden Lyman, där barnens kroppar återfanns, återtogs av ukrainska trupper i början av oktober efter att ha ockuperats av den ryska armén sedan början av invasionen. 

Upptrappad krigföring

Krymbron, länken mellan Krym och det ryska fastlandet, sprängdes den 8 oktober varpå den ryske diktatorn Vladimir Putin anklagade Ukraina för terrordåd.

Efter händelserna har Putin intensifierat sin krigföring mot Ukraina, och har bland annat riktat robotar och iranska självmordsdrönare mot huvudstaden Kyiv.

Under tisdagsmorgonen riktades flera robotar mot Ukraina vilket innebär att de dagliga attackerna från ryskt håll fortsätter. 

Attacker mot bostadsområden

Ryssland påstår att de bara riktar in sig mot ukrainsk infrastruktur såsom kommunikationer och elanläggningar, men robotar har även riktats mot civil infrastruktur och bostadsområden.

Robotattackerna har orsakat stor skada på bland annat vattenförsörjning, rapporterar CBS. 

Tusentals städer i Ukraina är strömlösa efter återkommande attacker mot viktig infrastruktur i landet.

Cherson ska evakueras

Den ryske befälhavaren i ockuperade Cherson sa under tisdagskvällen att vissa civila ska evakueras på grund av risken för en ukrainsk offensiv.

Han har rekommenderat invånarna att ta sig till Rostov-regionen i Ryssland för att skydda sig från ukrainska missiler.

Beslutet kommer efter ukrainska framgångar i regionen.

Ukrainska styrkor har de senaste veckorna återtagit områden i de nordvästra delarna av regionen och börjat närma sig staden Cherson. 

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen