JUST NU: Djurpark misstänks för brott

2022 12 04

Arbetsmiljöverket kräver att Ölands djurpark anmäls.

Det var i augusti som den 58-årige gästarbetaren från Rumänien, som arbetade på Ölands djurpark, stångades ihjäl av en elandantilop samband med djuret jagade en struts.

Arbetsmiljöverket har sedan dess genomfört två inspektioner av parken och den senare har visat på stora brister vid dödsolyckan.

– Utredningen har visat att parkens egna rutiner inte följdes vid arbetet vid stallet där, uppger SVT.

Arbetsmiljöverket ligger lågt

Jan Olin är åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och kommenterar händelsen.

– Inspektören har lämnat över det till en jurist som skriver en anmälan. Tycker de att det inte är ett arbetsmiljöbrott, kan det vara svårt för mig att driva ärendet vidare. Gör de en anmälan, är det ytterligare material som jag kan lägga till grund för mina beslut, säger han till TV-kanalen.

En åtalsanmälan kan vara av största vikt för en förundersökning.

Barbro Hägg är parkens ägare och Richard Berglund är parkens driftsansvarige. De avböjer att kommentera så länge det pågår en förundersökning.

Rutiner ska ha fungerat

Ölands djurpark har i handlingar till Arbetsmiljöverket tidigare betonat att det varit fråga om ett mycket snabbt händelseförlopp.

Elandantiloper beskrivs som lugna djur med respekt för människor.

De ska inte tidigare ha uppvisat något aggressivt beteende mot besökare.

Orsaken till dödsolyckan är ännu inte fastställd, men den kan ha berott på ett kommande åskoväder, enligt Expressen.

– De blir oroliga långt innan vi människor upplever ett åskväder som oroande. Detta kan vara en trolig orsak till djurens oroliga beteende som föregick olyckan, skriver djurparken i sin utredning.

Ölands djurpark uppger att man vid olyckstillfället ska ha arbetat efter rutiner, som ska ha fungerat utan problem.

Den omkomna mannen ska även ha varit med och tagit fram rutinerna.

Ska ha varit erfaren

Den omkomna mannen ska även ha varit mycket omtyckt och även erfaren.

– Han har varit många år på parken och jobbat utomlands med just sådana här specialiserade djur, sa Richard Berglund, driftsansvarig på parken, dagen efter olyckan.

Sonen till den omkomna mannen har också uttryckt sin sorg då han fick beskedet om att pappan hade omkommit i en tragisk olycka.

– Jag började gråta och skaka, berättar han till SVT.

Han ska ha varit en snäll och pratsam person och trivdes att arbeta på Ölands djurpark.

Han ska även ha haft en ”bred kunskap av berörda djurslag” och tidigare erfarenheter från andra arbeten runt om i Europa.

Låg risk för liknande händelse

Ölands djurpark bedömer risken som låg att något liknande inträffar igen, även om man ser mycket allvarligt på den inträffade händelsen.

– Man arbetar tillsammans med personal och veterinär för att säkerställa att något liknande inte ska hända igen. Man utvärderar bland annat kunskapen kring elandantiloper och ser över rutinerna för djurhanteringen, uppger Expressen.

Foto: O. Ram
Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen