Direkt order från Putin – fem Natoländer i riskzonen

2024 01 19

Vladimir Putin utfärdar en omedelbar order om att ta tillbaka vad man förlorat i Europa.

Spänningarna mellan Ryssland och Nato fortsätter att öka.

Försvarsalliansen har vid upprepade tillfällen varnat för att Putinregimen kan invadera fler europeiska länder om man besegrar Ukraina.

Ryssland har å sin sida officiellt förnekat att några sådana planer finns, men har samtidigt varnat flera grannländer att de ligger illa till.

– Polen har nog börjat inse att de står på tur, sade exempelvis den Putinallierade politikern Aleksey Zhuravalyov nyligen.

Direkt order: ska återta vad som förlorats

Nu ger Putin order om en direkt aktion som bland annat riskerar att drabba just Polen, rapporterar Bloomberg.

Diktatorn kräver att tillgångar och egendom som en gång i tiden tillhörde eller ägdes av Sovjetunionen omedelbart ska beslagtas och tas tillbaka.

– Ordern meddelades sent på torsdagen, framhåller nyhetsbyrån.

Mystiska detaljer

Detaljerna om Putins besked är fortfarande oklara. Det framgår inte hur stor omfattningen för den drastiska åtgärden är eller exakt vad det är för typ av egendom man ämnar att återta.

Vad som dock står klart är att det spär på oron över det redan mycket spända säkerhetsläget i regionen.

– Det är osannolikt att Putins intresse för tidigare imperialistiska ägodelar kommer att lindra oron för hans ambitioner bland grannstaterna efter att Rysslands invasion av Ukraina har rubbat den europeiska säkerheten, skriver Bloomberg.

Fem Natoländer i fara

Det ryska imperiet sträckte sig från 1721 till 1917 och inkluderade hela eller delar av territoriet i fem länder som idag är medlemmar i Nato:

- Polen

- Finland

- Estland

- Lettland

- Litauen

Imperiet upplöstes under pressen från första världskriget och 1917 års bolsjevikiska revolution ledd av Vladimir Lenin.

Sovjetunionen, som formellt bildades 1922, täckte mycket av imperiets tidigare territorium. Den kollapsade 1991 när ingående republiker i Baltikum, Kaukasus, Ukraina, Belarus och Centralasien blev självständiga.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen