Direkt order från Putin – fem Natoländer i riskzonen

2024 01 19

Spänningarna mellan Ryssland och Nato fortsätter att öka.

Försvarsalliansen har vid upprepade tillfällen varnat för att Putinregimen kan invadera fler europeiska länder om man besegrar Ukraina.

Ryssland har å sin sida officiellt förnekat att några sådana planer finns, men har samtidigt varnat flera grannländer att de ligger illa till.

– Polen har nog börjat inse att de står på tur, sade exempelvis den Putinallierade politikern Aleksey Zhuravalyov nyligen.

Direkt order: ska återta vad som förlorats

Nu ger Putin order om en direkt aktion som bland annat riskerar att drabba just Polen, rapporterar Bloomberg.

Diktatorn kräver att tillgångar och egendom som en gång i tiden tillhörde eller ägdes av Sovjetunionen omedelbart ska beslagtas och tas tillbaka.

– Ordern meddelades sent på torsdagen, framhåller nyhetsbyrån.

Mystiska detaljer

Detaljerna om Putins besked är fortfarande oklara. Det framgår inte hur stor omfattningen för den drastiska åtgärden är eller exakt vad det är för typ av egendom man ämnar att återta.

Vad som dock står klart är att det spär på oron över det redan mycket spända säkerhetsläget i regionen.

– Det är osannolikt att Putins intresse för tidigare imperialistiska ägodelar kommer att lindra oron för hans ambitioner bland grannstaterna efter att Rysslands invasion av Ukraina har rubbat den europeiska säkerheten, skriver Bloomberg.

Fem Natoländer i fara

Det ryska imperiet sträckte sig från 1721 till 1917 och inkluderade hela eller delar av territoriet i fem länder som idag är medlemmar i Nato:

- Polen

- Finland

- Estland

- Lettland

- Litauen

Imperiet upplöstes under pressen från första världskriget och 1917 års bolsjevikiska revolution ledd av Vladimir Lenin.

Sovjetunionen, som formellt bildades 1922, täckte mycket av imperiets tidigare territorium. Den kollapsade 1991 när ingående republiker i Baltikum, Kaukasus, Ukraina, Belarus och Centralasien blev självständiga.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Storköpare lämnar Ryssland – jättesmäll för krigskassan

2025 11 03

Efter att USA infört nya sanktioner mot de statliga oljebolagen Rosneft och Lukoil har flera av landets tidigare trogna kunder kraftigt minskat sina inköp av rysk olja, rapporterar både Reuters och Bloomberg.   

I synnerhet pekas två länder ut: Kina och Turkiet.

Flera stora kinesiska och turkiska oljeraffinaderier har enligt uppgift minskat sina inköp av rysk olja och i stället vänt sig till alternativa leverantörer.

I Turkiet har oljeraffinaderier, inklusive marknadsjättarna Turkiye Petrol Rafineleri och Star Rafineri, börjat köpa in olja från Irak och Kazakstan för leveranser i december.

– Ett tydligt skifte från det nästan totala beroendet av rysk olja som noterats under tidigare månader. Detta motsvarar 77 000 till 129 000 fat per dag av icke-ryskt utbud, skriver den ukrainska tidningen Kyiv Post med hänvisning till Reuters källor.

45 procent av totala importen

Kinesiska oljeraffinaderier har också kraftigt minskat sin import av rysk olja.

Enligt uppgifter till Bloomberg påverkas hela 400 000 fat per dag – vilket motsvarar 45 procent av Kinas totala oljeimport från Ryssland.

Bakom beslutet står flera av landets statliga oljejättar, däribland PetroChina och Sinopec.

LÄS MER: UPPGIFTER: “Oöverträffad tillströmning av döda ryssar” 

”Försvagats kraftigt”

Omsvängningen på oljemarknaden är ett hårt slag mot den ryska krigskassan. Oljeexporten, som är avgörande för Kremls finansiering av kriget i Ukraina, tycks nu ha bromsat in rejält.  

– Båda rapporterna visar att Moskvas möjligheter att omdirigera oljeexporten till icke-västliga marknader möter växande hinder. Medan Ryssland fortsätter att skeppa råolja via alternativa rutter och mellanhänder, tycks efterfrågan från två av landets viktigaste kunder – Kina och Turkiet – ha försvagats kraftigt, skriver Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Ryssar rasar mot rysk tv: “Landsförräderi”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen