Diktatur sätter kärnvapen i stridsberedskap

2024 11 27

Ryssland arbetar med att sätta kärnvapenroboten RS-28-Sarmat i stridsberedskap.

Det rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån Tass på onsdagsmorgonen.

RS-28-Sarmat är en interkontinental ballistisk robot.

Den kan utrustas med upp till tio kärnstridsspetsar och träffa mål i Europa och USA. Effektens sägs bli mer än tusen gånger starkare än atombomben som släpptes över Hiroshima.

Enligt uppgift väger roboten 210 ton och har en räckvidd på mellan 11 000 och 18 000 kilometer. Ryssarna kallar vapnet för ”världens mest avancerade interkontinentala ballistiska robot”.

I väst går RS-28-Sarmat under namnet ”Satan-2”.

Fiasko i höstas

Den ryska militären har provskjutit roboten, senast i september.

Enligt uppgifter till Reuters misslyckades testet fullständigt, då roboten exploderade vid uppskjutning.

– Ryssland verkar ha drabbats av ett katastrofalt misslyckande vid det senaste testet av roboten, som lämnade en djup krater vid uppskjutningssilon, rapporterar nyhetsbyrån med hänvisning till källor med insyn.

Ukrainska Kyiv Independent har gått ut med liknande uppgifter.

Enligt tidningen visar satellitfoton att Satan-2-robotar exploderat vid uppskjutning vid minst fyra tillfällen.

– RS-28-Sarmat var tänkt att tas i bruk för sex till sju år sedan. Jag tror att ryska beslutsfattare är lite nervösa just nu, sade Fabian Hoffman, försvarsexpert och forskare vid Oslos universitetet, till Kyiv Independent i september.

Ryssland hävdar framgång

Ryssland hävdar i sin tur att man genomfört lyckade provskjutningar.

I maj 2022 visade tv-bilder en krater som orsakats av en Satan-2-robot, som avfyrats utan kärnstridsspets.

– Med en kärnladdning kommer en sådan krater på fiendeplats att vara… ja, mycket stor, djup och radioaktiv, kommenterade Dmitry Rogozin, chef för Rysslands statliga rymdorganisation och tidigare vice premiärminister.

– Det återstår bara att råda angriparna att prata mer artigt med Ryssland.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation resp F. Andrejevic

Text: Redaktionen

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Skatteverket går ut med en varning till svenskarna.

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen

Populär aktie mot fritt fall – 250 000 svenskar äger den

2026 04 08

En populär aktie kan falla med motsvarande 30-50 procent.

Försvarsaktien Saab, som innehas av drygt 250 000 svenskar, har gått upp kraftigt de senaste åren.

I dagsläget är den värd över 600 kronor.

Men nu varnas det för att aktien kan falla med flera hundra kronor.

Kan falla rejält

Saab-aktien har ökat i värde från 200 till 600 kronor på bara några år.

Men aktien vilar på en ostadig grund och riskerar att falla kraftigt på kort tid, enligt en analys från DI.

Uppgången har drivits på av indexfonder som köper oavsett pris, och enligt tidningen har fonderna köpt utifrån felaktiga data.

Indexleverantörer redovisar free float, alltså andelen akter som är tillgängliga för fri handel, till 69 procent, men enligt tidningen bör siffran ligga på 44 procent.

Det gör att fonder köper mer än de egentligen borde, och priset pressas upp. Aktien har drivits upp av inflöden och om dessa avtar finns det få naturliga köpare.

– Under mars 2026 har indexfonderna fortsatt att öka sitt ägande i Saab. Frågan som övriga aktieägare i Saab bör ställa sig är vilket aktiepris som krävs för att det ska dyka upp eventuella dippköpare – om fondflödena avtar och aktien vänder ned, skriver tidningen i analysen och tillägger:

– Risken är att den nivån är flera hundra kronor ned.

Flera hundra kronor

Den populära försvarsaktien riskerar nu att rasa i värde, enligt tidningen.

Den kan rasa med flera hundra kronor, eller runt 30-50 procent.

Saab-aktien har ökat i popularitet efter att kriget i Ukraina bröt ut, och har sedan dess tredubblats i värde.

Men nu förutspås aktien alltså rasa eftersom fonderna har köpt utifrån felaktiga data.

Om den populära aktien rasar så kan det påverka många svenska småsparare.

I mars föll Saab-aktien tungt efter en sänkt rekommendation från Bank of America, rapporterar EFN. Och nu finns alltså risken att aktien fortsätter rasa rejält.

Det är också en tidsfråga innan så kallade blankare kastar sig över aktien, rapporterar Börskollen. Det kan också bidra till att aktien faller.

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen