Diktatur pressar Sverige – 1 400 anställda tvingas lämna

2024 08 05

Talibanregimen i Afghanistan fortsätter att sätta press på Sverige.

Talibanerna har tidigare meddelat att man klipper banden med den afghanska ambassaden i Sverige.

I slutet av juli uppgav talibanregimen att ambassaden i Sverige brutit mot ”existerande regler och principer” och att dokument från ambassaden hädanefter kommer betraktas som ogiltiga.

Nu vänder talibanerna återigen blicken mot Sverige.

I dag, måndag, meddelar talibanregimen att ett förbud mot den svenska biståndsorganisationen Svenska Afghankommittén (SAK) har trätt i kraft.

SAK tvingas säga upp samtliga 1 400 anställda i landet, rapporterar Global Magazine.

"Kan inte lämna patienter på operationsbordet"

Bakgrunden till förbudet är ett beslut som utfärdades av talibanregimen i juli 2023. Då uppgav talibanerna att ”Sveriges aktiviteter” i landet skulle pausas som ett svar på koranbränningar i svenska städer.

Efter beskedet har SAK arbetat hårt för att hitta efterträdare till organisationens arbete, som bland annat innefattar sjukvård och mänskliga rättigheter.

– Vi gör nu vårt yttersta för att skydda den livsuppehållande verksamhet som vi driver. Där har vi varit tydliga i kontakten med myndigheterna att vi måste veta vem som ska ta över innan vi kan lämna vidare. Vi kan ju inte bara gå ut och lämna patienter på operationsborden eller barn i kuvöser, sade organisationens generalsekreterare Andreas Stefansson till Global Magazine i mars 2024.

Lösning för sjukvården – värre för andra verksamheter

Några månader senare har SAK funnit en samarbetspartner som tar över sjukvårdsverksamheten.

Flera andra verksamheter tvingas dock stänga ner tills vidare, bland annat blir tiotusentals personer med funktionsnedsättning utan stöd.

SAK har stöttat personer med funktionsnedsättning i Afghanistan sedan 1990-talet.

– Tusentals personer med funktionsnedsättning står nu utan de ortopediska hjälpmedel och den rehabilitering de behöver. De flesta av dem är fattiga och har inte möjlighet att resa till avlägsna provinser för hjälp, framhåller Svenska Afghankommittén på sin hemsida.

Foto: Isafmedia, Department of Defense photograph by Lt. j. g. Joe Painter

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen