Diktatur pekas ut – utgör hot i Sverige

2023 09 21

Ryssland, Kina och Iran utgör de största säkerhetshoten mot Sverige.

Det framgår av Säkerhetspolisens kartläggning av hotet mot Sverige. 

I nuläget ses Ryssland som det enskilt största hotet.

– Regimens agerande är oberäkneligt och man är benägen att ta stora risker, skriver Säpo.

Drar sig inte för attentat

Kina beskrivs av Säpo som ett ”långsiktig hot”.

Den islamistiska diktaturen Iran pekas däremot ut som ett ”påtagligt säkerhetshot”.

Enligt Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst, drar sig inte Iran för att utföra attentat utomlands.

Det framhåller hon i Sveriges Radios podd Gräns.

– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis i programmet.

Därför intresserar sig Iran för Sverige

I dag bor det cirka 120 000 personer i Sverige med iranskt ursprung.

Enligt Säpo är det en av flera anledningar till varför den iranska underrättelsetjänster intresserar sig för Sverige. Man försöker både värva personer och underminera regimkritiker som fått en fristad i Sverige.  

Säpo: ”Tvingas leva i rädsla”

Säkerhetspolisen har tidigare konstaterat att Iran agerar allt mer offensivt mot Sverige.

Enligt myndigheten handlar det primärt om en sak:  Underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.

Flyktingspionage är underrättelseverksamhet som riktas mot oppositionella, regimkritiker och andra minoritetsgrupper som finns i Sverige.

– Flyktingspionage innebär att enskilda individer tvingas leva i rädsla för sin egen och närståendes säkerhet, liv och hälsa, både i det forna hemlandet och i Sverige.

– Det leder även till att den demokratiska processen undermineras. Människor som har fått en fristad i Sverige vågar inte utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Även andra som stödjer dessa oppositionella kan drabbas av främmande underrättelsetjänsts kartläggning, framhåller Säpo. 

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin får mardrömsbesked – direkt från Kremls bank

2025 08 29

Vladimir Putin får ett chockbesked från Kremls bank.

Det har länge rapporterats om att Ryssland har ekonomiska problem.

Men nu får diktatorn Vladimir Putin ett allvarligt besked direkt från Andrei Klepatj, chefsekonom på VEB, en av de största ryska statsägda bankerna.

Mardrömsbesked för Putin

Enligt chefsekonomen för Kremls största statliga bank går Ryssland nu in i en svår period – efter två år av krigsboom, då BNP växte med mer än 4 procent per år.

Nu har en recession inletts i den ryska ekonomin. Det uppger VEB:s chefsekonom Andrei Klepatj, rapporterar Moscow Times.

Det är ett tungt besked från en av de största statsägda bankerna i Ryssland.

Banken uppskattar att Rysslands BNP minskade med 0,6 procent under andra kvartalet jämfört med första kvartalet. I första kvartalet föll BNP med 0,6 procent jämfört med det fjärde kvartalet året innan.

En sådan nedgång två kvartal i rad betraktas som en ”teknisk recession”, uppger storbanken, enligt tidningen.

Tillväxten på årsbasis i Ryssland har minskat markant. Fjärde kvartalet förra året var den 4,5 procent. Under andra kvartalet i år var den nere på 1,1 procent.

Skapat illusion av rikedom

Flera ryska branscher dras med allvarliga problem, rapporterar tidningen.

Industrin är på gränsen till stagnation, med en tillväxt på 0,7 procent i juli.

Kriget i Ukraina har satt den ryska ekonomin under stor press.

Liam Peach, ekonom på Capital Economics, menar att en illusion av rikedom har skapats då mer än 20 biljoner rubel har distribuerats till militären.

– Men återbetalningen kom i form av en kraftig ökning av inflationen, stigande räntor och växande problem för företagen, rapporterar tidningen.

Även sanktioner som riktas mot Ryssland har varit kännbara för den ryska ekonomin.

Andra problem har varit låga oljepriser och problem med den privata äganderätten i det auktoritärt styrda landet. Detta har lett till färre investeringar eftersom det har en avskräckande effekt, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tung smäll för hushållen – inträffar i september

2025 08 29

Den senaste tiden har elpriserna nått de högsta nivåerna sedan i vintras.

Södra Sverige har noterat pristoppar på 2 kronor per kilowattimme under vissa tider på dygnet.

Nu kommer nästa smäll.

Det aktuella prisläget ser ut att fortsätta och i mitten av september förvärras situationen, rapporterar ehandelsbolaget Bixia.

Bixia hänvisar till att hela fem kärnkraftsreaktorer i Sverige och Finland väntas vara ur drift samtidigt, vilket kommer få elpriserna att stiga ännu mer.

– Vi har redan ett läge där halva den svenska kärnkraften är frånkopplad. Om vi dessutom får fortsatt låga vindnivåer och hög efterfrågan, kan det bli riktigt knappt om el, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia.

”Ovanlig situation”

Det finns flera förklaringar till sensommarens höga elpriser. 

Flera svenska kärnkraftsreaktorer har varit ur drift på grund av planerat underhåll och tekniska fel, samtidigt som har vindkraftsproduktionen minskat under vindstilla dagar i stora delar av landet.  

Under flera dagar har Sverige tvingats importera el, vilket är mycket ovanligt för årstiden.

– Det här är en ovanlig situation, både vad gäller tid på året och omfattning, säger Johan Sigvardsson.

– När vindkraften inte producerar sätter vattenkraften pris i linje med kontinenten för att tillverka den el som behövs. Det innebär att elpriserna i vissa fall till och med har varit högre här än i våra grannländer på kontinenten.

Uppmanar elkunder: Se över elavtalet

Med anledning av de höga elpriserna och den kommande prisökningen uppmanar Bixia hushållen att se över sina elavtal.

– För elkunder innebär de höga elpriserna att det kan vara klokt att se över sitt elavtal och energianvändning. Med ett timprisavtal har du möjlighet att påverka din kostnad genom att anpassa din elanvändning till dygnets billigare timmar, skriver bolaget.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen