Diktatur pekas ut – utgör hot i Sverige

2023 09 21

Det framgår av Säkerhetspolisens kartläggning av hotet mot Sverige. 

I nuläget ses Ryssland som det enskilt största hotet.

– Regimens agerande är oberäkneligt och man är benägen att ta stora risker, skriver Säpo.

Drar sig inte för attentat

Kina beskrivs av Säpo som ett ”långsiktig hot”.

Den islamistiska diktaturen Iran pekas däremot ut som ett ”påtagligt säkerhetshot”.

Enligt Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst, drar sig inte Iran för att utföra attentat utomlands.

Det framhåller hon i Sveriges Radios podd Gräns.

– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis i programmet.

Därför intresserar sig Iran för Sverige

I dag bor det cirka 120 000 personer i Sverige med iranskt ursprung.

Enligt Säpo är det en av flera anledningar till varför den iranska underrättelsetjänster intresserar sig för Sverige. Man försöker både värva personer och underminera regimkritiker som fått en fristad i Sverige.  

Säpo: ”Tvingas leva i rädsla”

Säkerhetspolisen har tidigare konstaterat att Iran agerar allt mer offensivt mot Sverige.

Enligt myndigheten handlar det primärt om en sak:  Underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.

Flyktingspionage är underrättelseverksamhet som riktas mot oppositionella, regimkritiker och andra minoritetsgrupper som finns i Sverige.

– Flyktingspionage innebär att enskilda individer tvingas leva i rädsla för sin egen och närståendes säkerhet, liv och hälsa, både i det forna hemlandet och i Sverige.

– Det leder även till att den demokratiska processen undermineras. Människor som har fått en fristad i Sverige vågar inte utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Även andra som stödjer dessa oppositionella kan drabbas av främmande underrättelsetjänsts kartläggning, framhåller Säpo. 

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Yrkesförbud införs – tusentals kan bli av med jobbet

2025 05 16

Snart kan många bli av med jobbet.

Enligt uppgifter till SVT vill regeringen utreda ett förbud mot telefonförsäljning.

Detta eftersom en granskning av Konsumentverket visar på återkommande brister hos företag som bedriver telefonförsäljning.

Företagens samtal till kunder har ofta uppfattats som aggresiva och manipulativa.

Regeringen anser att det finns allvarliga problem med telefonförsäljning inom vissa branscher. Därför överväger de nu att införa ett förbud mot telefonförsäljning av lotterier, försäkringar, krediter, elavtal och spel, rapporterar tv-kanalen.

Vill se hårdare tag

Konsumentverket har krävt hårdare tag mot telefonförsäljning – bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, skrev myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt i oktober.

Det här gäller

I dag finns det flera regler som företag som säljer varor eller tjänster via telefon måste förhålla sig till.

De måste bland annat få ett skriftligt godkännande från kunden.

Ett skriftligt godkännande kan ske på olika sätt. Kunden kan till exempel:

• skriva under ett papper
• godkänna avtalet via e-post eller sms
• godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Företagen måste också ge tydlig information om sitt erbjudande och vilka villkor som gäller. De måste även informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, fastslår Konsumentverket.

Kunden ska informeras om:

• vad det är för företag
• vilka varor eller tjänster som säljs
• telefonförsäljarens namn
• om försäljaren är anställd av företaget eller arbetar på uppdrag av företaget

Rätt att ångra sig

Den som tackar ja till ett erbjudande via telefon har i regel 14 dagars ångerrätt.

Kunder har rätt att anmäla företag som inte följt reglerna. Anmälan kan bland annat göras om:

• ett företag inte följt reglerna om skriftligt godkännande
• företaget har varit otydliga med villkoren för varan eller tjänsten.

Dessutom kan anmälan göras mot företag som använder sig av olämpliga säljmetoder. Det kan handla om fall där företaget:

• medvetet ger felaktig eller vilseledande information vid säljtillfället
• har aggressiva eller påstridiga säljare
• skickar en vara utan att du beställt
• skickar en faktura utan att du beställt
• medvetet lurar och riktar sig till utsatta grupper, till exempel äldre och sjuka.

Källa: Konsumentverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen