Hätskt hot mot USA

2024 01 31

Under tisdagskvällen kommenterade USA:s president Joe Biden helgens drönarattack mot en amerikansk militärbas i Jordanien.

Tre amerikanska soldater dödades och minst 34 personer skadades.  

Joe Biden konstaterade att han bestämt sig för hur USA kommer att svara på attacken.

Presidenten gick dock inte ut med några ytterliga detaljer om USA:s plan.

–  Jag tror inte att vi behöver ett bredare krig i Mellanöstern, sa Biden.

Presidenten var dock tydlig när det kom till vem som bär ansvaret för attacken.

– Jag håller Iran ansvariga i den meningen att de levererar vapnen till människorna som gjorde det.

Allvarligaste attacken

Efter att kriget mellan terrorgruppen Hamas och Israel bröt ut har iranstödda grupper intensifierat sina attacker mot amerikanska mål i Mellanöstern.

Helgens drönarattack var den allvarligaste sedan starten på kriget.

Hotar USA

Nu svarar Iran på president Bidens uttalande.

Den islamistiska diktaturen lovar att ge ett ”starkt svar” på alla attacker och hot mot landet.

– Varje attack mot vårt territorium är en röd linje och kommer att efterföljas av lämpligt och starkt svar, säger Irans FN-ambassadör Amir Saeid Iravanis, enligt nyhetsbyrån IRNA.

– Det är Irans grundläggande policy att  ge ett starkt svar till fiender som hotar landet, våra intressen och våra medborgare, fortsätter Amir Saeid Iravanis och vänder sig sedan direkt till USA.

– Vi har noterat hot som kommer från amerikanska tjänstemän. Vi har svarat att de redan har testat oss. Vi känner varandra. Inget hot kommer lämnas obesvarat, säger ambassadören.

Långdistansrobotar och kärnvapen

Vid händelse av krig uppges Iran kunna mobilisera en styrka på cirka 800 000 man.

Landet har även utvecklat ett modernt ballistiskt robot- och missilprogram.

I programmet ingår bland annat långdistansroboten Ghadr. Den kan färdas omkring 1 600 kilometer.

År 2015 enades Iran, Tyskland och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd om ett kärnteknikavtal, som innebär att Iran åtar sig att inte införskaffa kärnvapen.

De senaste åren har den islamistiska regimen i Teheran gjort alltmer drastiska avsteg från sina åtaganden, uppger Utrikespolitiska institutet, Ui.

Iran har även distanserat sig från västvärlden genom att alliera sig med Ryssland i landets krig mot Ukraina.

Den islamistiska diktaturen har försett den ryska armén med tusentals drönare.

Leveranserna har stärkt Rysslands attackförmåga. Mängder av Irantillverkade drönare har använts i attacker mot kritisk infrastruktur och kostat många liv.

Foto: Nato resp C. Cruttenden

Text: Redaktionen


Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3dec2025

Skatteverket meddelar ändring inför deklarationen 2026

2026 01 05

En viktig ändring inför deklarationen 2026 påverkar alla deklaranter.

I år inför Skatteverket en viktig förändring för deklarationen.

Sista dagen att lämna in deklarationen har flyttats till den 4 maj, och flera nya datum att hålla koll på gäller alla som deklarerar för inkomståret.

Nytt deklarationsdatum

En av de tydligaste ändringarna inför deklarationen 2026 är att sista dagen för inlämning ändrats jämfört med tidigare år.

Skatteverket har fastställt att den ordinarie sista deklarationsdag i år är den 4 maj – och enligt myndigheten är detta en justering för att datumet alltid ska infalla på en vardag.

– En förändring i år är att den sista dagen att lämna in deklarationen är den 4 maj om du inte har fått anstånd. Anledningen är att sista deklarationsdagen alltid ska vara en vardag, säger Johan Schauman deklarationsexpert på Skatteverket, till Börskollen.

LÄS MER: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Viktiga datum inför 2026

För den som vill vara förberedd finns flera datum att skriva upp i kalendern inför deklarationsperioden.

Först och främst är det viktigt att skaffa en digital brevlåda i god tid.

  • 1 mars – sista dag att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.
  • 2–6 mars – deklarationerna skickas ut digitalt, och från 6 mars finns de även som pdf på Mina sidor.
  • 15 april – sista dag då pappersdeklarationen ska ha nått dig om du inte har digital brevlåda.

När det gäller själva inlämningen öppnar möjligheten att deklarera från och med 17 mars, och om du godkänner din deklaration digitalt utan ändringar senast 31 mars, kan du få skatteåterbäring redan tidigt i april.

Skatteåterbäring och fler datum

– Att ha koll på datumen gör det också lättare att planera för eventuell skatteåterbäring. Den som lämnar in i tid kan få besked om slutlig skatt och eventuell återbäring mellan 7 och 10 april, uppger Skatteverket.

Om du deklarerar senast 4 maj kommer Skatteverket att betala ut återbäringen i början av sommaren, vanligen mellan 9 och 11 juni, förutsatt att allt är i ordning.

För den som av någon anledning inte fått besked tidigare kan även senare utbetalningar ske, till exempel i augusti eller så sent som i december.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen