UTRIKES: Diktatorträff mitt under pågående anfallskrig

2022 09 07

Rysslands diktator Vladimir Putin och hans kinesiska motsvarighet Xi Jinping ska träffas nästa vecka.

Mötet kommer att ske i  Uzbekistan, rapporterar CNN med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån TASS.

Det blir första gången som ledarna träffas sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes.

Nära relation

Kina och Ryssland har etablerat en nära relation mitt under Putinregimens blodiga anfallskrig.

Bland annat deltar Kina i en storskalig militärövning i östra Ryssland – Vostok 2022.

Militärövningen, som avslutas i dag, har inkluderat flera kinesiska militära enheter.

Redan 2018 skickade Peking flera tusen soldater till övningarna och underströk därmed sin solidaritet med Moskva.

Trots invasionen

Rysslands invasion av Ukraina fick inte Peking att dra sig ur årets övningar. Moskvas anfallskrig har snarare haft en motsatt effekt, rapporterar tyska nyhetskanalen Deutsche Welle.

– Avsikten är att fördjupa det praktiska och vänskapliga samarbetet med de deltagande ländernas arméer. Syftet är även att förbättra ländernas strategiska samverkan och stärka förmågan att bemöta olika säkerhetshot, skrev Kinas utrikesdepartement i samband med att Peking bekräftade att Kina skulle delta i övningen.

Övriga länder som deltar i militärövningarna är Ryssland, Indien, Belarus, Tadzjikistan och Mongoliet.

Inte första gången

Vostok 2022 är inte första gången som den ryska och kinesiska armén samverkar efter invasionen av Ukraina.

I maj skickade Ryssland och Kina bombplan på gemensamma övningar runt Japan och Sydkorea. 

I början av februari, före invasionen,  klargjorde Vladimir Putin och Xi Jinping att ländernas samarbete ”inte har några gränser”.

Kina har via offentliga uttalanden och i samband med internationella toppmöten utryckt att landet intagit en neutral ståndpunkt gällande kriget i Ukraina.

Peking vägrar att kalla Rysslands krig för en invasion och har inte fördömt ryska handlingar i kriget. Kina har även deklarerat att de inte stöttar västvärldens sanktioner.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen