UTRIKES: Diktatorträff mitt under pågående anfallskrig

2022 09 07

Rysslands diktator Vladimir Putin och hans kinesiska motsvarighet Xi Jinping ska träffas nästa vecka.

Mötet kommer att ske i Uzbekistan, rapporterar CNN med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån TASS.

Det blir första gången som ledarna träffas sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes.

Nära relation

Kina och Ryssland har etablerat en nära relation mitt under Putinregimens blodiga anfallskrig.

Bland annat deltar Kina i en storskalig militärövning i östra Ryssland – Vostok 2022.

Militärövningen, som avslutas i dag, har inkluderat flera kinesiska militära enheter.

Redan 2018 skickade Peking flera tusen soldater till övningarna och underströk därmed sin solidaritet med Moskva.

Trots invasionen

Rysslands invasion av Ukraina fick inte Peking att dra sig ur årets övningar. Moskvas anfallskrig har snarare haft en motsatt effekt, rapporterar tyska nyhetskanalen Deutsche Welle.

– Avsikten är att fördjupa det praktiska och vänskapliga samarbetet med de deltagande ländernas arméer. Syftet är även att förbättra ländernas strategiska samverkan och stärka förmågan att bemöta olika säkerhetshot, skrev Kinas utrikesdepartement i samband med att Peking bekräftade att Kina skulle delta i övningen.

Övriga länder som deltar i militärövningarna är Ryssland, Indien, Belarus, Tadzjikistan och Mongoliet.

Inte första gången

Vostok 2022 är inte första gången som den ryska och kinesiska armén samverkar efter invasionen av Ukraina.

I maj skickade Ryssland och Kina bombplan på gemensamma övningar runt Japan och Sydkorea.

I början av februari, före invasionen, klargjorde Vladimir Putin och Xi Jinping att ländernas samarbete ”inte har några gränser”.

Kina har via offentliga uttalanden och i samband med internationella toppmöten utryckt att landet intagit en neutral ståndpunkt gällande kriget i Ukraina.

Peking vägrar att kalla Rysslands krig för en invasion och har inte fördömt ryska handlingar i kriget. Kina har även deklarerat att de inte stöttar västvärldens sanktioner.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen