Diktatorn hotar att döda ryska soldater

2022 11 04

Ryssland har enligt ledningen i Kreml mobiliserat 300 000 reservister till slagfältet i Ukraina.

Men stridsmoralen är fortsatt låg. Många rekryter flyr från slagfältet.

Det vill diktatorn Vladimir Putin sätta stopp för. Och han är beredd att gå långt för att hålla tillbaka den ukrainska offensiven.

Putin uppges ha satt in speciella militära enheter i Ukraina som har fått i uppgift att skjuta soldater som retirerar från slagfältet, rapporterar det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport.

– På grund av låg moral har Ryssland förmodligen börjat sätta in blockerande militära enheter. Dessa trupper hotar att skjuta egna soldater som retirerar och i stället pressa dessa soldater att genomföra offensiver, skriver departementet och tillägger att det är en metod som den ryska armén har använt tidigare.

Tidigare förslag från generaler

Ryska generaler har tidigare föreslagit ett en liknande metod ska användas mot soldater som deserterar från slagfältet, uppger försvarsdepartementet.

Enligt de brittiska uppgifterna har flera ryska generaler föreslagit att vapen ska användas mot desertörer.

– De vill tillåta att desertörerna skjuts till döds efter att ha fått en varning. Generalerna vill sannolikt även behålla nuvarande defensiva positioner och hellre möta döden än att retirera, skriver britterna.

Avslutningsvis skriver departementet att Kremls nya taktik understryker uppgifterna om de ryska styrkornas bristande kvalité, brist på disciplin och låga stridsmoral.

Miserabla förhållanden

Nymobiliserade ryska soldater har vittnat om att de skickas till fronten i Ukraina utan ordentlig utbildning och modern utrustning.

Tidningen Novaja Gazeta har gjort en stor kartläggning. Tidningen har lyckats bekräfta 101 dödsfall, men troligtvis är siffran betydlig högre.

– Vi kom hit, det var vår första dag och vi hade inte avfyrat våra vapen en enda gång. De placerade oss i en stormgrupp och gav oss två granatgevär. Jag fick läsa instruktionsmanualen för att reda ut hur vapnen skulle användas, säger en av rekryterna till tidningen och berättar att flera av hans kamrater har stupat på slagfältet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen