Diktatorn har försvunnit – bryter tystnaden

2023 05 15

Igår, söndag, uppgavs den belarusiska ledaren ha förts till sjukhus.

– Lukasjenkos konvoj anlände till sjukhuset vid 19-tiden som då stängdes av och bevakades av beväpnade poliser, uppger Kyiv Independent med hänvisning till medier i Belarus. 

Bryter tystnaden 

Samma dag firades dagen för officiella statssymboler i Belarus. 

Av tradition närvarar alltid landets ledare. 

Men inte den här gången. Lukasjenko är fortfarande försvunnen från rampljuset. 

Efter en vecka av spekulationer bryts nu tystnaden kring diktatorns hälsa. 

Han är sjuk, men det framgår inte av vad. 

– Det är inte covid, men han har precis blivit sjuk. Trots att han blev sjuk ansåg han att det var hans plikt att resa till Moskva och senare på kvällen samma dag höll han ett evenemang i Minsk, säger den ryska parlamentarikern Konstantin Zatulin till tidningen Podjem. 

– Han behöver nog vila, det är allt. 

Upptagen med "pappersarbete" 

Presstjänsten för Belarus presidentadministration har fortfarande inte officiellt gjort något uttalande.

Enligt den ryska tidningen har det dock fällts inofficiella kommentarer om att Lukasjenko inte har visat upp sig eftersom han är upptagen med “pappersarbete”. 

– De har ett sådant jobb, de är skyldiga att säga så. Det kan mycket väl vara så att han verkligen jobbar med pappersarbete, säger Konstantin Zatulin.

Bandage på handen

Senast Lukasjenko visade sig offentligt var på morgonen den 9 maj på Röda torget i Moskva i samband med det ryska firandet av Segerdagen.

Såväl belarusisk som västerländsk media uppmärksammade att diktatorn gav ett märkbart ohälosamt intryck.

– Han såg trött och ostadig ut på fötterna. Ett bandage var synligt på hans högra hand, även om han annars inte visade några tydliga tecken på att han mådde dåligt, rapporterade Reuters.

Nyhetsbyrån noterade även att Lukasjenko missade en lunch med Vladimir Putin samma dag.

Unik rapportering

Spekulationerna om att Lukasjenko är allvarligt sjuk fick nytt liv efter att 68-åringen uteblev från ceremonin i Minsk igår.

Den ryska tidningen Kommersant har publicerat en artikel om diktatorns hälsa där man hänvisar till Konstantin Zatulins uttalande samt uppgifter i belarusisk oppositionsmedia.

Ett mycket ovanligt fenomen, skriver The Guardian, eftersom ryska medier nästan aldrig publicerar nyheter som berör hälsan hos Rysslands ledare eller deras allierade.

"Allvarligt hot"

Det har även florerat uppgifter om att Lukasjenko till och med skulle ha legat på dödsbädden.

Och om han dör kan ett stort politiskt vakuum uppstå i Belarus.

– Skulle det hända honom någonting och han inte längre kan styra landet så uppstår ett väldigt allvarligt hot mot Belarus demokrati, säger Belaruskännaren Michael Sender till TV4.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen