Dick Harrison och Agnes Wold går ut i protest

2024 04 03

Flera  kända profiler, bland annat professorerna Agnes Wold och Dick Harrison, protesterar mot en stundande lagändring i Sverige.

Lagändringen som väcker starka känslor är den uppdaterade könstillhörighetslagen som riksdagen väntas klubba igenom den 17 april.

Förändringarna i lagen innebär bland annat att det inte längre ska krävas någon medicinsk diagnos för att få byta juridiskt kön. Dessutom ska åldersgränsen sänkas från 18 till 16 år om lagen röstas igenom.

Moderaterna och Liberalerna vill driva igenom förändringarna, men saknar stöd från regeringskollegan Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Därför har M och L beslutat att ta frågan till riksdagen där de räknar med stöd från oppositionen.

Den senaste tiden har det dock rapporterats om att lagförslaget skapar intern splittring inom flera partier.

Och nu går ett 50-tal välkända profiler ut i ett gemensamt upprop mot könstillhörighetslagen.

I en debattartikel i Expressen kräver gruppen – som bland annat består av Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S), professorn Agnes Wold och historikern Dick Harrison – att lagförslaget dras tillbaka.

Profilerna anser att lagändringen inte är ”demokratisk förankrad” och pekar på medieuppgifter som gör gällande att en stark majoritet inom Moderaterna är emot lagen.  

– Även inom Liberalerna och Socialdemokraterna finns ett tydligt motstånd och stödet bland medborgarna är svagt, framhåller debattörerna och tillägger:

– Förslaget är således inte demokratiskt förankrat. I hopp om att locka fram alla skeptiker att trotsa partipiskorna vid omröstningen i april så vill vi undertecknare av den här artikeln, medborgare som också berörs av det kontroversiella förslaget, föra ut ett tydligt budskap: Vi vill inte heller ha den här lagen.

”Krävs inte mycket fantasi”

I debattartikeln varnar profilerna för konsekvenserna av att förenkla processen för att byta juridiskt kön. Debattörerna hänvisar till artiklar och medieinslag som visar att många unga ångrar könsbyten i äldre ålder.

– Det finns farhågor bland ledande forskare och experter, som länge arbetat med transsexuella och forskat på gruppen, för att en enklare process att byta juridiskt kön kommer bli ett snabbspår till att gå vidare också med fysiska behandlingar. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att den 16-åring som tillåts byta kön i pass och handlingar, och vid 18 års ålder söker sig till transvården, kommer bli svår att neka behandling, står det i debattartikeln. 

M och L: Förbättrar livsvillkoren och stärker friheten

Moderaterna och Liberalerna pekar i sin tur på att den nuvarande könstillhörighetslagen är från 1970-talet och måste uppdateras. Partierna anser att ett avskaffandet av en medicinsk diagnos för att ändra juridiskt kön är en frihetsfråga.

– Att uppdatera den nuvarande könstillhörighetslagen är ett viktigt steg för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. Sverige ska vara ett föregångsland i hbtqi-frågor, skriver Moderaterna på sin hemsida.

Regeringspartiet hänvisar till Sveriges grannländer som redan förenklat processen.

– Danmark och Norge har, för snart tio år sedan, redan infört enklare vägar för att byta juridiskt kön. 2023 gjorde Finland likadant. Erfarenheter visar att systemet fungerat bra.

Fakta könstillhörighetslagen

- Moderaterna och Liberalerna har lagt fram ett utskottsinitiativ där den gamla lagen föreslås delas upp genom att  frågan om juridiskt kön skiljs från frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen. 

- Det innebär att processen för den som vill byta juridiskt kön förenklas.

-  I dag krävs utredningar från läkare, psykolog och socionom som leder fram till en medicinsk diagnos, vilket ofta tar flera år.

- Moderaterna och Liberalerna föreslår en enklare utredning  av exempelvis en läkare eller psykolog. Utredningen ska sedan fungera som underlag för Socialstyrelsens beslut.

- Enligt förslaget måste personer som ansöker om att byta juridiskt kön fyllt 18 eller 16 år. I det senare fallet krävs vårdnadshavarnas medgivande.

Källor: Moderaterna och Liberalerna

Foto: Arild Vågen resp Johan Wingborg

Text: Redaktionen


Stort fiasko för Ryssland – mitt i firandet

2024 05 09

Mitt under firandet av segerdagen mot Nazityskland i andra världskriget har Putinregimen råkat ut för ett pinsamt bakslag.

Ukraina har lyckats beskjuta ett oljeraffinaderi i  Basjkirien, 120 mil in i Ryssland.  Det är första gången som Ukraina lyckats attackera ett mål så djupt in på ryskt territorium. 

– Ukrainas säkerhetstjänst SBU har genomfört en drönarattack rekordlångt in på ryskt territorium. Ett ryskt oljeraffinaderi som ligger nästan 1 200 kilometer från gränsen har träffats, framhåller en ukrainsk militärkälla, enligt AFP.

Enligt källan färdades drönaren i 150 mil innan den ”träffade målet”.

– SBU har återigen bevisat att de har kapacitet att utdela smärtsamma slag mot fienden, säger talespersonen till nyhetsbyrån.

Stort fiasko

Händelsen är ett stort fiasko för Putinregimen som i flera år har skrutit om det ryska luftförsvaret. Att ryssarna inte lyckats skjuta ner en drönare som färdats totalt 1 500 kilometer är ett signifikant misslyckande.

"Försöker förstöra vår semester"

Attacken inträffar samtidigt som Ryssland firar årsdagen av den sovjetiska segern över Nazityskland, vilket Basjkirien guvernör Radij Chabirov uppmärksammar.

– Detta är ett försök att förstöra vår semester. Vi har inte för avsikt att ge efter för provokationer. Glad segerdag!, framhåller han i ett uttalande.

Ryssland bekräftar attacken

Rysk räddningstjänst bekräftar att oljeraffinaderiet i  Basjkirien har attackerats och träffats. Enligt räddningstjänsten har anläggningens pumpstation skadats.

– Enligt lokala myndigheter steg rök från byggnaden efter drönarattacken, men raffinaderiet fortsatte att fungera som vanligt, rapporterar AFP.

Bränder i Krasnodar

Utöver attacken mot anläggningen i Basjkirien har Ukraina beskjutit två oljeraffinaderier i Krasnodar-regionen under torsdagen.

Krasnodar är beläget i södra Ryssland, öster om den ockuperade Krymhalvön. Lokala myndigheter uppger att drönarattacken utlöst bränder och skadat flera oljetankar vid ett raffinaderi.

Sex drönare uppges ha förstörts, men skräprester föll ned på raffinaderiet nära byn Yurovka.

– Flera tankar skadades, hävdar den lokala myndigheten på Telegram enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ryssland under attack

2024 05 09

Flera personer har skadats i en attack mot Ryssland i natt.

Det handlar om ett flyganfall riktat mot den ryska regionen Belgorod som ligger på gränsen till Ukraina, rapporterar Reuters.

Enligt Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har åtta personer skadats av ukrainska drönare som gått till attack. 

– Bland de skadade finns en 11-årig flicka som fördes till sjukhus, framhåller guvernören på Telegram.

Han uppger även att mängder av bostadshus och bilar skadats i samma flyganfall.

Dagen efter massiv rysk attack

På sociala medier sprids bilder och videoklipp på våldsamma bilbränder som rasar i Belgorod som en följd av drönarattacken.

Kraftig svart rök stiger mot himlen.

Klippen har ännu inte verifierats av oberoende medier utan har publicerats av privatpersoner.

Attacken mot Ryssland kommer samma dag som Ryssland firar Segerdagen, det vill säga minnet av dagen då Nazityskland föll i andra världskriget.

Det är också dagen efter Rysslands kraftigaste anfall mot Ukraina på flera veckor då bland annat huvudstaden Kyiv attackerades och energianläggningar i hela landet blev måltavlor.

– Massiv missilattack av nazisten Putin på dagen för minnet av segern över nazismen i andra världskriget, kommenterade Ukrainas president Volodymyr Zelensky igår.

Brinner i Krasnodar

Utöver skadorna i Belgorod uppger även krisadministrationen i den ryska regionen Krasnodar, som ligger öster om Krymhalvön, att drönarangrepp utlöst bränder och skadat flera oljetankar vid ett raffinaderi.

Sex drönare uppges ha förstörts, men skräprester föll ned på raffinaderiet nära byn Yurovka.

– Flera tankar skadades, hävdar den lokala myndigheten på Telegram enligt Reuters.

"Hjärtat av Ukraina"

I samband med Segerdagen har Ukraina förväntat sig att Ryssland planerar ett större försök att ta över staden Tjasiv Jar i Donetsk.

Om det lyckas kommer Ryssland att tränga sig in “i hjärtat av Ukraina” om ryssarna även erövrar fler delar av Donbas-regionen.

– Vi kommer inte att tillåta detta och vi kommer att göra allt som är möjligt – och omöjligt – för att stoppa fienden här i Donetsk-regionen och återställa gränserna till 1991 års gränser, säger Vadym Filashkin, guvernör i östra Donetsk, till Sky News.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen