Dick Harrison och Agnes Wold går ut i protest

2024 04 03

Flera  kända profiler, bland annat professorerna Agnes Wold och Dick Harrison, protesterar mot en stundande lagändring i Sverige.

Lagändringen som väcker starka känslor är den uppdaterade könstillhörighetslagen som riksdagen väntas klubba igenom den 17 april.

Förändringarna i lagen innebär bland annat att det inte längre ska krävas någon medicinsk diagnos för att få byta juridiskt kön. Dessutom ska åldersgränsen sänkas från 18 till 16 år om lagen röstas igenom.

Moderaterna och Liberalerna vill driva igenom förändringarna, men saknar stöd från regeringskollegan Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Därför har M och L beslutat att ta frågan till riksdagen där de räknar med stöd från oppositionen.

Den senaste tiden har det dock rapporterats om att lagförslaget skapar intern splittring inom flera partier.

Och nu går ett 50-tal välkända profiler ut i ett gemensamt upprop mot könstillhörighetslagen.

I en debattartikel i Expressen kräver gruppen – som bland annat består av Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S), professorn Agnes Wold och historikern Dick Harrison – att lagförslaget dras tillbaka.

Profilerna anser att lagändringen inte är ”demokratisk förankrad” och pekar på medieuppgifter som gör gällande att en stark majoritet inom Moderaterna är emot lagen.  

– Även inom Liberalerna och Socialdemokraterna finns ett tydligt motstånd och stödet bland medborgarna är svagt, framhåller debattörerna och tillägger:

– Förslaget är således inte demokratiskt förankrat. I hopp om att locka fram alla skeptiker att trotsa partipiskorna vid omröstningen i april så vill vi undertecknare av den här artikeln, medborgare som också berörs av det kontroversiella förslaget, föra ut ett tydligt budskap: Vi vill inte heller ha den här lagen.

”Krävs inte mycket fantasi”

I debattartikeln varnar profilerna för konsekvenserna av att förenkla processen för att byta juridiskt kön. Debattörerna hänvisar till artiklar och medieinslag som visar att många unga ångrar könsbyten i äldre ålder.

– Det finns farhågor bland ledande forskare och experter, som länge arbetat med transsexuella och forskat på gruppen, för att en enklare process att byta juridiskt kön kommer bli ett snabbspår till att gå vidare också med fysiska behandlingar. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att den 16-åring som tillåts byta kön i pass och handlingar, och vid 18 års ålder söker sig till transvården, kommer bli svår att neka behandling, står det i debattartikeln. 

M och L: Förbättrar livsvillkoren och stärker friheten

Moderaterna och Liberalerna pekar i sin tur på att den nuvarande könstillhörighetslagen är från 1970-talet och måste uppdateras. Partierna anser att ett avskaffandet av en medicinsk diagnos för att ändra juridiskt kön är en frihetsfråga.

– Att uppdatera den nuvarande könstillhörighetslagen är ett viktigt steg för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. Sverige ska vara ett föregångsland i hbtqi-frågor, skriver Moderaterna på sin hemsida.

Regeringspartiet hänvisar till Sveriges grannländer som redan förenklat processen.

– Danmark och Norge har, för snart tio år sedan, redan infört enklare vägar för att byta juridiskt kön. 2023 gjorde Finland likadant. Erfarenheter visar att systemet fungerat bra.

Fakta könstillhörighetslagen

- Moderaterna och Liberalerna har lagt fram ett utskottsinitiativ där den gamla lagen föreslås delas upp genom att  frågan om juridiskt kön skiljs från frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen. 

- Det innebär att processen för den som vill byta juridiskt kön förenklas.

-  I dag krävs utredningar från läkare, psykolog och socionom som leder fram till en medicinsk diagnos, vilket ofta tar flera år.

- Moderaterna och Liberalerna föreslår en enklare utredning  av exempelvis en läkare eller psykolog. Utredningen ska sedan fungera som underlag för Socialstyrelsens beslut.

- Enligt förslaget måste personer som ansöker om att byta juridiskt kön fyllt 18 eller 16 år. I det senare fallet krävs vårdnadshavarnas medgivande.

Källor: Moderaterna och Liberalerna

Foto: Arild Vågen resp Johan Wingborg

Text: Redaktionen


JUST NU: Nästan alla svenskar får ny lön – här är nya siffran

2025 04 01

Förhandlingsparterna är nu överens.

Det blir en löneökning på 6,4 procent. 

Ett tvåårigt avtal står nu klart mellan fack och arbetsgivare inom industrin, vilket väntas sätta normen för miljoner anställda även för resten av arbetsmarknaden.

Industriarbetsgivarna bekräftar beskedet natten till tisdagen.

– Det avtal vi nu har träffat ligger på en hög nivå kostnadsmässigt. Svensk industri verkar på en global marknad där konkurrensen är hård. Avtalet äventyrar vår konkurrenskraft, bland annat i jämförelse med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Våra företag är djupt bekymrade, men tar ansvar i en turbulent tid, säger Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna. 

Riktmärke för hela arbetsmarknaden

Årets avtalsrörelse är den mest omfattande sedan 2007 och omkring 500 nya centrala löneavtal ska tecknas.

Följden blir att nästan alla som är anställda i Sverige kommer att få ny lön, och överenskommelsen inom industrin väntas alltså sätta nivån även för resten av landets arbetare.

– Industrins avtal är riktmärke för avtalen på övriga arbetsmarknaden. När märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher, förklarade Svenskt Näringsliv när förhandlingarna inleddes i januari.

Från och med idag

Fackföreningen Grafiska Företagen är en av aktörerna som bekräftar förändringen.

Löneavtalen för svensk industri är klara efter tuffa slutförhandlingar. Arbetsgivarna och Facken inom industrin har enats om ett tvåårigt löneavtal med ett sammanlagt avtalsvärde på 6,4 procent. Därmed är lönemärket satt för hela arbetsmarknaden, skriver facket.

De nya avtalen löper från 1 april 2025 till och med 31 mars 2027.

"Stabilitet"

Enligt arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare innebär det tvååriga avtalet på 6,4 procent en viss nedväxling.

Man menar att en lägre löneökningsnivå hade varit bättre för den svaga konjunkturen.

– Dock ger det stabilitet att det nu finns ett lönemärke för hela arbetsmarknaden, att frågan om arbetstidsförkortning kunnat hanteras och att skogsbruken får bättre möjligheter att hantera övertidsuttag, skriver organisationen i en kommentar.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump vill kandidera mot Obama

2025 04 01

Donald Trump har öppnat för att sitta kvar som president under en tredje mandatperiod, trots att det är förbjudet enligt konstitutionen.

I en exklusiv intervju med NBC News framhöll Trump att det finns metoder för att göra det. 

– Jag skämtar inte. Men jag brukar säga till dem att vi har en lång väg att gå och att det är väldigt tidigt i administrationen, sade han till kanalen.

Nu berättar Trump vem han skulle vilja kandidera mot i ett hypotetiskt nästa val, rapporterar The Hill.

När Fox News journalist Peter Doocy frågar honom om han skulle välkomna att Demokraterna ställer upp med tidigare president Barack Obama i nästa val, svarar Trump:

– Jag skulle älska det. Det är en mycket bra fråga. Jag skulle vilja se det hända.

– Folk ber mig att kandidera igen och det säger att det finns sätt att göra det. Men jag har inte undersökt det. Jag har fortfarande nästan fyra år kvar.

Måste ändra konstitutionen

Barack Obama och Donald Trump får inte ställa upp i nästa presidentval enligt den amerikanska konstitutionen. Det 22:a tillägget fastslår att presidenter inte får sitta kvar i mer än två mandatperioder.

Det är dock möjligt att ändra konstitutionen, men ett sådant förslag måste röstas igenom med klar majoritet.

Två tredjedelar av både senaten och representanthuset måste rösta ja. I dagsläget har Republikanerna en knapp majoritet i representanthuset och senaten, vilket gör ett sådant scenario osannolikt.

Det finns dock ytterligare en möjlighet.

Om två tredjedelar av USA:s delstater ställer sig bakom förslaget kan de utlysa ett nationellt konvent för att föreslå en ändring av konstitutionen.

Den föreslagna ändringen måste sedan ratificeras av minst 38 av 50 delstater, vilket också är osannolikt då många delstater styrs av Demokraterna.

Foto: The White House resp

Text: Redaktionen