Dick Harrison och Agnes Wold går ut i protest

2024 04 03

Flera  kända profiler, bland annat professorerna Agnes Wold och Dick Harrison, protesterar mot en stundande lagändring i Sverige.

Lagändringen som väcker starka känslor är den uppdaterade könstillhörighetslagen som riksdagen väntas klubba igenom den 17 april.

Förändringarna i lagen innebär bland annat att det inte längre ska krävas någon medicinsk diagnos för att få byta juridiskt kön. Dessutom ska åldersgränsen sänkas från 18 till 16 år om lagen röstas igenom.

Moderaterna och Liberalerna vill driva igenom förändringarna, men saknar stöd från regeringskollegan Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Därför har M och L beslutat att ta frågan till riksdagen där de räknar med stöd från oppositionen.

Den senaste tiden har det dock rapporterats om att lagförslaget skapar intern splittring inom flera partier.

Och nu går ett 50-tal välkända profiler ut i ett gemensamt upprop mot könstillhörighetslagen.

I en debattartikel i Expressen kräver gruppen – som bland annat består av Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S), professorn Agnes Wold och historikern Dick Harrison – att lagförslaget dras tillbaka.

Profilerna anser att lagändringen inte är ”demokratisk förankrad” och pekar på medieuppgifter som gör gällande att en stark majoritet inom Moderaterna är emot lagen.  

– Även inom Liberalerna och Socialdemokraterna finns ett tydligt motstånd och stödet bland medborgarna är svagt, framhåller debattörerna och tillägger:

– Förslaget är således inte demokratiskt förankrat. I hopp om att locka fram alla skeptiker att trotsa partipiskorna vid omröstningen i april så vill vi undertecknare av den här artikeln, medborgare som också berörs av det kontroversiella förslaget, föra ut ett tydligt budskap: Vi vill inte heller ha den här lagen.

”Krävs inte mycket fantasi”

I debattartikeln varnar profilerna för konsekvenserna av att förenkla processen för att byta juridiskt kön. Debattörerna hänvisar till artiklar och medieinslag som visar att många unga ångrar könsbyten i äldre ålder.

– Det finns farhågor bland ledande forskare och experter, som länge arbetat med transsexuella och forskat på gruppen, för att en enklare process att byta juridiskt kön kommer bli ett snabbspår till att gå vidare också med fysiska behandlingar. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att den 16-åring som tillåts byta kön i pass och handlingar, och vid 18 års ålder söker sig till transvården, kommer bli svår att neka behandling, står det i debattartikeln. 

M och L: Förbättrar livsvillkoren och stärker friheten

Moderaterna och Liberalerna pekar i sin tur på att den nuvarande könstillhörighetslagen är från 1970-talet och måste uppdateras. Partierna anser att ett avskaffandet av en medicinsk diagnos för att ändra juridiskt kön är en frihetsfråga.

– Att uppdatera den nuvarande könstillhörighetslagen är ett viktigt steg för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. Sverige ska vara ett föregångsland i hbtqi-frågor, skriver Moderaterna på sin hemsida.

Regeringspartiet hänvisar till Sveriges grannländer som redan förenklat processen.

– Danmark och Norge har, för snart tio år sedan, redan infört enklare vägar för att byta juridiskt kön. 2023 gjorde Finland likadant. Erfarenheter visar att systemet fungerat bra.

Fakta könstillhörighetslagen

- Moderaterna och Liberalerna har lagt fram ett utskottsinitiativ där den gamla lagen föreslås delas upp genom att  frågan om juridiskt kön skiljs från frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen. 

- Det innebär att processen för den som vill byta juridiskt kön förenklas.

-  I dag krävs utredningar från läkare, psykolog och socionom som leder fram till en medicinsk diagnos, vilket ofta tar flera år.

- Moderaterna och Liberalerna föreslår en enklare utredning  av exempelvis en läkare eller psykolog. Utredningen ska sedan fungera som underlag för Socialstyrelsens beslut.

- Enligt förslaget måste personer som ansöker om att byta juridiskt kön fyllt 18 eller 16 år. I det senare fallet krävs vårdnadshavarnas medgivande.

Källor: Moderaterna och Liberalerna

Foto: Arild Vågen resp Johan Wingborg

Text: Redaktionen


Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Ryssland ställer tungt krav på USA

2026 01 04

Missnöjet växer i Moskva.

Efterdyningarna av USA:s attacker i Venezuela fortsätter.

I Moskva råder växande missnöje efter Trumps aktioner mot det sydamerikanska landet.

Nu ställer Kreml ett tungt krav på amerikanerna, rapporterar Moscow Times.

Ställer krav

Venezuelas Nicolás Maduro har som bekant förts ut ur landet och tagits till USA.

Han befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Ryssland är inte nöjda – utan kräver nu att Maduro ska släppas.

– Vi uppmanar med eftertryck det amerikanska ledarskapet att ompröva denna ståndpunkt och frige den lagligt valda presidenten i ett suveränt land och hans hustru, framhåller det ryska utrikesdepartementet.

Har pratat

Ryssland och Venezuela är nära allierade och har samarbetat under en längre tid.

Sergej Lavrov säger sig ha pratat i telefon med Venezuelas vicepresident Delcy Rodríguez Gómez, och uttryckte under samtalet sin “solidaritet med det venezuelanska folket inför den väpnade aggressionen”.

Läs mer: Stenhårda domen: De kommer att svika Grönland

Rubios kommentarer

Att USA skulle följa det ryska kravet och släppa Maduro bedöms som minst sagt osannolikt.

Amerikanerna ämnar ställa honom inför rätta.

Utrikesminister Marco Rubio säger på söndagen att USA “inte är i krig med Venezuela”, rapporterar BBC.

– Jag menar att vi befinner oss i krig mot narkotikasmugglande organisationer. Det är inte ett krig mot Venezuela, säger han.

Det har hänt

Under gårdagen attackerade USA militärbaser och andra installationer i Venezuelas huvudstad Caracas.

Därefter tillfångatogs Maduro av amerikanska styrkor och fördes ut ur landet – och senare till New York i USA.

Tidsplanen för processen framåt är oklar.

Läs mer: UPPGIFTER: 1,2 miljoner – Putins mardrömssiffra växer

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen