Dick Harrison och Agnes Wold går ut i protest

2024 04 03

Flera  kända profiler, bland annat professorerna Agnes Wold och Dick Harrison, protesterar mot en stundande lagändring i Sverige.

Lagändringen som väcker starka känslor är den uppdaterade könstillhörighetslagen som riksdagen väntas klubba igenom den 17 april.

Förändringarna i lagen innebär bland annat att det inte längre ska krävas någon medicinsk diagnos för att få byta juridiskt kön. Dessutom ska åldersgränsen sänkas från 18 till 16 år om lagen röstas igenom.

Moderaterna och Liberalerna vill driva igenom förändringarna, men saknar stöd från regeringskollegan Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Därför har M och L beslutat att ta frågan till riksdagen där de räknar med stöd från oppositionen.

Den senaste tiden har det dock rapporterats om att lagförslaget skapar intern splittring inom flera partier.

Och nu går ett 50-tal välkända profiler ut i ett gemensamt upprop mot könstillhörighetslagen.

I en debattartikel i Expressen kräver gruppen – som bland annat består av Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S), professorn Agnes Wold och historikern Dick Harrison – att lagförslaget dras tillbaka.

Profilerna anser att lagändringen inte är ”demokratisk förankrad” och pekar på medieuppgifter som gör gällande att en stark majoritet inom Moderaterna är emot lagen.  

– Även inom Liberalerna och Socialdemokraterna finns ett tydligt motstånd och stödet bland medborgarna är svagt, framhåller debattörerna och tillägger:

– Förslaget är således inte demokratiskt förankrat. I hopp om att locka fram alla skeptiker att trotsa partipiskorna vid omröstningen i april så vill vi undertecknare av den här artikeln, medborgare som också berörs av det kontroversiella förslaget, föra ut ett tydligt budskap: Vi vill inte heller ha den här lagen.

”Krävs inte mycket fantasi”

I debattartikeln varnar profilerna för konsekvenserna av att förenkla processen för att byta juridiskt kön. Debattörerna hänvisar till artiklar och medieinslag som visar att många unga ångrar könsbyten i äldre ålder.

– Det finns farhågor bland ledande forskare och experter, som länge arbetat med transsexuella och forskat på gruppen, för att en enklare process att byta juridiskt kön kommer bli ett snabbspår till att gå vidare också med fysiska behandlingar. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att den 16-åring som tillåts byta kön i pass och handlingar, och vid 18 års ålder söker sig till transvården, kommer bli svår att neka behandling, står det i debattartikeln. 

M och L: Förbättrar livsvillkoren och stärker friheten

Moderaterna och Liberalerna pekar i sin tur på att den nuvarande könstillhörighetslagen är från 1970-talet och måste uppdateras. Partierna anser att ett avskaffandet av en medicinsk diagnos för att ändra juridiskt kön är en frihetsfråga.

– Att uppdatera den nuvarande könstillhörighetslagen är ett viktigt steg för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. Sverige ska vara ett föregångsland i hbtqi-frågor, skriver Moderaterna på sin hemsida.

Regeringspartiet hänvisar till Sveriges grannländer som redan förenklat processen.

– Danmark och Norge har, för snart tio år sedan, redan infört enklare vägar för att byta juridiskt kön. 2023 gjorde Finland likadant. Erfarenheter visar att systemet fungerat bra.

Fakta könstillhörighetslagen

- Moderaterna och Liberalerna har lagt fram ett utskottsinitiativ där den gamla lagen föreslås delas upp genom att  frågan om juridiskt kön skiljs från frågan om kirurgiska ingrepp i könsorganen. 

- Det innebär att processen för den som vill byta juridiskt kön förenklas.

-  I dag krävs utredningar från läkare, psykolog och socionom som leder fram till en medicinsk diagnos, vilket ofta tar flera år.

- Moderaterna och Liberalerna föreslår en enklare utredning  av exempelvis en läkare eller psykolog. Utredningen ska sedan fungera som underlag för Socialstyrelsens beslut.

- Enligt förslaget måste personer som ansöker om att byta juridiskt kön fyllt 18 eller 16 år. I det senare fallet krävs vårdnadshavarnas medgivande.

Källor: Moderaterna och Liberalerna

Foto: Arild Vågen resp Johan Wingborg

Text: Redaktionen


8 jan 2026

UPPGIFTER: Ryssland bedraget – förlorar 40 miljarder

2026 01 08

Den ryska statskassan kan konstatera mångmiljardförluster.

Under fjolårets första elva månader förlorade Ryssland uppemot 4 miljarder dollar, motsvarande nästan 40 miljarder svenska kronor, till följd av ekonomisk brottslighet. 

Det handlar om allt grövre korruption, bedrägerier, förskingring och annan olaglig finansiell verksamhet, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst enligt RBC-Ukraine.

– Omkring 70 procent av all ekonomisk brottslighet i Ryssland har klassificerats som allvarlig eller särskilt allvarlig. Detta tyder på att problemet inte är isolerat utan systematiskt till sin natur och är kopplat till stora finansiella flöden som kontrolleras av staten eller enheter i dess närhet, erfar underrättelsetjänsten.

Långt ned på listan

I Transperancy Internationals korruptionsindex ligger Ryssland på 154:e plats i världen, bakom bland annat Iran, Mali, Kina, och Kuba. Bedrägeriet och korruptionen drabbar den ryska statskassan och i förlängningen det ryska folket. 

Enligt samma uppgifter har antalet fall av ekonomisk brottslighet egentligen inte blivit fler, utan det handlar om att varje enskilt brott blivit betydligt dyrare.

De största förlusterna har framförallt uppstått genom stöld av budgetmedel och missbruk inom stora företag.

– Den höga nivån av ekonomisk brottslighet upprätthålls till stor del av korruption inom statliga organ. Det högsta antalet sådana överträdelser registreras inom byggsektorn, bostads- och allmännyttiga sektorer samt det militärindustriella komplexet, skriver RBC-Ukraine med hänvisning till utrikesunderrättelsetjänstens uppgifter.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

Djupa problem

Enligt flera ekonomiska experter kan de stigande förlusterna peka på allt djupare problem i den ryska ekonomin.

En betydande del av landets resurser ligger i statens händer, vilket tillsammans med en svag tillsyn och hög grad av korruption anses göra landet mindre attraktivt för investerare.

Ukrainska underrättesleuppgifter erfar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina hittills har kostat de ryska skattebetalarna cirka 550 miljarder dollar.

Rysslands militära utgifter har dessutom fyrdubblats sedan 2021.

Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst anser att Rysslands finansiella och institutionella system alltmer sjunker ner i ett tillstånd av kontrollerat kaos. Banker döljer ägarstrukturer, tjänstemän är undantagna från kravet på tillgångsdeklarationer och entreprenörer håller knappt sina företag flytande, skriver RBC-Ukraine.

LÄS MER: Rysslands bluff – lurar sin egen befolkning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

Ung kvinna försvunnen – polisen går ut med bild

2026 01 08

En ung kvinna har anmälts försvunnen.

Kvinnan, som är i 18-årsåldern, sågs senast i centrala Uddevalla i tisdags.

Samma dag inledde polisen en massiv sökinsats med flera resurser. Bland annat används drönare och hundar i insatsen.

– Under onsdagskvällen inkom ny information som gjorde att ett sökområde kunde etableras i terrängen söder om Uddevalla, framhåller polisen i ett uttalande.

Sökinsatsen fortsätter under torsdagen. Det finns i nuläget ingen misstanke om brott.

Signalement och bild

Polisen vädjar nu till allmänheten om hjälp. 

Myndigheten har gått ut med flera signalement på kvinnan. Det handlar om följande:

- Kvinnan har långt mellanblont hår

- Hon är cirka 166 centimeter lång

- Vid försvinnandet var hon klädd i jeans och en brun tröja

Polisen har också publicerat en bild på kvinnan.

Se bilden genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Uppmanas kontakta polisen

Den som sett kvinnan eller har information som kan leda till att hon hittas uppmanas att kontakta polisen på numret 114 14.

– Är läget akut ringer du 112, skriver polisen.

SE BILDEN HÄR (LÄNK TILL POLISENS HEMSIDA)

FAKTA: Polisens sökinsatser

- Varje år genomför polisen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns farhågor för att deras liv eller hälsa är utsatt för allvarlig fara.

- Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare (som alltid är en polis när det gäller försvunna personer) vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar.

- Polisen kan vid behov även ta hjälp av polisens insatsresurser eller andra myndigheter och organisationer, exempelvis Försvarsmakten.

- Polisen samlar information om den försvunna personen och tar fram en individuell profil. Den hjälper polisen att söka på rätt sätt och på rätt plats.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ:

Storbank höjer räntorna

Bekräftat: Nya körkortsregler från 15 januari

Foto: Arkivfoto MarcusOscarsson.se
Text: Redaktionen