Det orsakade dödsolyckan på Gröna Lund

2024 06 14

Det har snart gått ett år sedan dödsolyckan i bergochdalbanan Jetline på Gröna Lund i Stockholm.

En kvinna omkom och nio personer skadades i olyckan. Totalt slungades tre personer ut från åkattratktionen.

Fastställt: Det orsakade olyckan

Nu har Statens Haverikommission (SHK) presenterat sin rapport om vad som orsakade olyckan.

Enligt SHK orsakades olyckan av brister i beställning, tillverkning och kontroller av nya bärarmar till tågen i Jetline. Det ledde till att en bärarm med otillräcklig hållfasthet användes i tåget och brast.

– Bidragande orsak till de allvarliga konsekvenserna av olyckan var att fasthållningskonstruktionen för passagerare inte var dimensionerad för de krafter som uppstod, framhåller myndigheten i rapporten.

Daniel Söderman, utredare på SHK, kommenterar slutsatsen på en pressträff.

– Brotten på bärarmen var den direkta orsaken till de kraftiga störningarna som gjorde att personer föll ur, en avled och flera skadades allvarligt, säger han.

Flera faktorer

Haverikommissionen radar upp följande bakomliggande faktorer till olyckan:

Avsaknad av en fastställd och etablerad metod på nöjesparken för att identifiera, bedöma och hantera risker i attraktionsverksamheten.
Otydliga regler för verksamhetsutövarens ansvar för säkerheten.
En otillräcklig offentlig tillsyn.

Vänder sig till Gröna Lund

I rapporten riktar SHK flera uppmaningar till Gröna Lund.

Flera brister har noterats hos Nöjesparken.

Gröna Lund uppmanas att utveckla säkerhetsarbetet för attraktionsverksamheten så att det minst säkerställer att:

risker i form av organisatoriska och tekniska brister som kan leda till olyckor kontinuerligt identifieras, analyseras och åtgärdas,
rutiner tas fram som säkerställer att utbytesdelar uppfyller de krav som ursprungligen ställts för den berörda attraktionen,
kontroller anpassas till en attraktions driftstid och identifierade risker,
hela säkerhetsarbetet återkommande följs upp, utvärderas och vid behov revideras.

Brottsutredning pågår - Gröna Lund misstänks för brott

Samtidigt som SKH presenterar sin rapport fortsätter polisen att utreda olyckan.

Hittills har polisen genomfört omfattande förhörsinsatser, tekniska undersökningar av tågvagnarna och materialanalyser.

– Vår utredning är långtifrån avslutad. När vi nu också fått tillgång till haverikommissionens fullständiga rapport kommer en ny fas och det kan innebära att vi ändrar de hittills delgivna misstankarna eller kommer att rikta nya misstankar, säger Christer B. Jarlås, senior åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Vidare berättar Christer B. Jarlås att tre företag misstänks för brotten grovt vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan.

Ett av företagen är Gröna Lund. De övriga två är västsvenska företag som varit inblandade i tillverkningen av den aktuella främre bärarmen.

– Gröna Lund AB misstänks för att ha brustit i kontrollen av företaget man skickat beställningen av tivolidelar till och av deras möjligheter att utföra arbete på det sätt som krävs. Utredningen visar även på bristande kontroll vid mottagande och bristfällig besiktigning av de beställda bärarmarna när de monterades på Jetline-tåget, säger åklagaren.

Uppmanar polisen och regeringen

Statens Haverikommission har även gått ut med uppmaningar till polisen och regeringen.

Polismyndigheten rekommenderas att:

Genomföra en översyn av föreskrifterna om tivolianordningar. Översynen bör syfta till en höjd säkerhetsnivån, bland annat genom att:
tivoliföretagens ansvar för säkerheten lyfts fram tydligare, bland annat att ansvaret omfattar alla de åtgärder som krävs för att attraktionen ska ha en betryggande säkerhet mot olycksfall,
behovet av ett systematiskt säkerhetsarbete återspeglas,
specifika krav på kontroller och besiktningar införs för att säkerställa att en tivoliattraktion inte genomgått ändringar eller ingrepp som kan försämra attraktionens säkerhet,
de allmänna råden om journalföring kompletteras så att det i journalen för varje attraktion även framgår vilka underhållsåtgärder, ändringar eller ingrepp som genomförts på attraktionen,
hänvisningar till gällande standarder uppdateras,
det tydliggörs att kraven om drift och underhåll i gällande standarder även omfattar tivoliattraktioner tillverkade före den 1 juli 2006.

SKH rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att stärka den offentliga tillsynen över tivoliverksamheter.

Arkivfoto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Nya pensionsåldrar införs – få känner till det

2025 04 03

Nya riktåldrar för pension införs i Sverige.

Det meddelar Pensionsmyndigheten på onsdagsförmiddagen.

Riktåldern fastslår när det är möjligt och lämpligt att ta ut pension för olika åldersgrupper.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

Det här gäller

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, förklarar hur det nya systemet fungerar.

– Det betyder att du tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder om din riktålder är 67 år. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.

Ska motverka lägre pensioner

Riktåldern har införts för att motverka att pensionerna blir lägre i takt med att medellivslängden ökar.

Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

Varje år görs prognoser på riktålderns utveckling som ger en vägledning om vilka riktåldrar som kommer att gälla framåt. Riktåldern kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren.

Enligt nuvarande prognos väntas riktåldern öka, eftersom medellivslängden stiger i Sverige.

Många ovetandes

Trots att riktåldern har stor betydelse för pensionen är det få som känner till fenomenet. Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten är det endast åtta procent som känner till begreppet.

– Det är viktigt att känna till riktåldern eftersom det påverkar när du kan ta ut din allmänna pension. Riktåldern kommer att påverka alla generationer framöver. När du får ditt orange kuvert och loggar in på pensionsmyndigheten.se så ser du vilken riktålder som troligen kommer att gälla för just dig, säger Monica Zettervall.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen