Tungt krav på Sverige vid ett nytt världskrig

2023 01 02

Om ett krig mellan Ryssland och Nato blir verklighet kommer Sverige att få en viktig roll.

Svenska trupper förväntas vara först på plats om Ryssland attackerar Baltikum – ett område som har lyfts fram som ett potentiellt mål för Moskva om de lyckas med sina militära målsättningar i Ukraina.   

Den första ryska anfallsvågen ska hejdas av svenska styrkor.

Det framhåller generalmajor Karlis Neretnieks i en intervju med Aftonbladet.

–  Vi ligger närmast. Det går mycket fortare att skeppa över förband från Sverige jämfört med från England eller USA. Så lite som en eller två brigader kan vara tungan på vågen, i väntan på att andra allierade ska hinna få dit resurser, säger han till tidningen.

Nytt förband och förhandslagra materiel

Karlis Neretnieks betonar att det svenska försvaret måste utveckla en ny försvarsplan för Baltikum när Sverige blir en fullvärdig Natomedlem.

Han föreslår två konkreta åtgärder.

För det första anser Neretnieks  att Sverige bör överväga att  förvara materiel i Baltikum. Det skulle innebära att soldater kan flygas in och därmed kan Sverige undvika en riskabel sjötransport.

För det andra tycker generalmajoren att det svenska försvaret ska upprätta en helt ny typ av förband – en lätt brigad med expeditionär förmåga.

Ett sådant förband skulle snabbt kunna förflytta sig till andra sidan Östersjön om ryssen anfaller.

– Jag tycker att Ukraina-konflikten har visat ganska tydligt att även lättare förband, med väldigt kvalificerade vapensystem, kan göra mycket nytta för att få hejd på en angripare, säger Karlis Neretnieks till Aftonbladet.

Nya förutsättningar

Ett framtida Natomedlemskap kommer att ställa krav på det svenska försvaret.

På en pressträff i början av november gav Försvarsmakten besked om myndighetens utbyggnad och de militära råd som man har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

Överbefälhavare Micael Bydén lyfte fram följande punkter:

-  Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag

- Sverige bör erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor

- Sverige bör förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen

- Sverige bör delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna

- Försvarsmaktens personalstyrka ska öka till mer än 120 000 år 2035

Stärka nationella förmågan 

Micael Bydén tillade att Sveriges nationella förmågor bör stärkas inom en snar framtid. 

– Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, sa överbefälhavaren på pressträffen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 30

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 30

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen