Tungt krav på Sverige vid ett nytt världskrig

2023 01 02

Om ett krig mellan Ryssland och Nato blir verklighet kommer Sverige att få en viktig roll.

Svenska trupper förväntas vara först på plats om Ryssland attackerar Baltikum – ett område som har lyfts fram som ett potentiellt mål för Moskva om de lyckas med sina militära målsättningar i Ukraina.   

Den första ryska anfallsvågen ska hejdas av svenska styrkor.

Det framhåller generalmajor Karlis Neretnieks i en intervju med Aftonbladet.

–  Vi ligger närmast. Det går mycket fortare att skeppa över förband från Sverige jämfört med från England eller USA. Så lite som en eller två brigader kan vara tungan på vågen, i väntan på att andra allierade ska hinna få dit resurser, säger han till tidningen.

Nytt förband och förhandslagra materiel

Karlis Neretnieks betonar att det svenska försvaret måste utveckla en ny försvarsplan för Baltikum när Sverige blir en fullvärdig Natomedlem.

Han föreslår två konkreta åtgärder.

För det första anser Neretnieks  att Sverige bör överväga att  förvara materiel i Baltikum. Det skulle innebära att soldater kan flygas in och därmed kan Sverige undvika en riskabel sjötransport.

För det andra tycker generalmajoren att det svenska försvaret ska upprätta en helt ny typ av förband – en lätt brigad med expeditionär förmåga.

Ett sådant förband skulle snabbt kunna förflytta sig till andra sidan Östersjön om ryssen anfaller.

– Jag tycker att Ukraina-konflikten har visat ganska tydligt att även lättare förband, med väldigt kvalificerade vapensystem, kan göra mycket nytta för att få hejd på en angripare, säger Karlis Neretnieks till Aftonbladet.

Nya förutsättningar

Ett framtida Natomedlemskap kommer att ställa krav på det svenska försvaret.

På en pressträff i början av november gav Försvarsmakten besked om myndighetens utbyggnad och de militära råd som man har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

Överbefälhavare Micael Bydén lyfte fram följande punkter:

-  Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag

- Sverige bör erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor

- Sverige bör förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen

- Sverige bör delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna

- Försvarsmaktens personalstyrka ska öka till mer än 120 000 år 2035

Stärka nationella förmågan 

Micael Bydén tillade att Sveriges nationella förmågor bör stärkas inom en snar framtid. 

– Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, sa överbefälhavaren på pressträffen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 03 10

Från och med måndagen inleds en nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär en större polisiär närvaro längs vägarna än vanligt.

Fram till och med söndag gäller intensifierad trafikövervakning med extra hastighetskontroller på vägar med hastighet upp till 70 kilometer i timmen, till exempel utanför skolor och i bostadsområden.

– Vill man eliminera risken att bli stannad och belagd med böter för hastighetsöverträdelser så är valet enkelt, håll rådande hastighetsbegränsning, framhåller polisen på Facebook.

"Toleransen kommer att vara låg"

Syftet med nationell trafikvecka är att skapa trygghet i trafiken. Ökad närvaro bedöms vara den kanske viktigaste metoden, tillsammans med att beivra all brottslighet på vägarna.

– Toleransen kommer att vara låg, varnar polisen på sociala medier.

– Kom ihåg att ju fortare man kör – desto längre blir bromssträckan om något skulle hända. Våra vägar är anpassade för en bestämd hastighet av en anledning. Håll avstånd till framförvarande fordon och planera din körning.

– Är du rädd om ditt körkort så rekommenderar vi att du anpassar körsättet därefter.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare förklarat.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 10

Riksbankschefen Erik Thedéen går ut med en varning och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen