Tungt krav på Sverige vid ett nytt världskrig

2023 01 02

Om ett krig mellan Ryssland och Nato blir verklighet kommer Sverige att få en viktig roll.

Svenska trupper förväntas vara först på plats om Ryssland attackerar Baltikum – ett område som har lyfts fram som ett potentiellt mål för Moskva om de lyckas med sina militära målsättningar i Ukraina.   

Den första ryska anfallsvågen ska hejdas av svenska styrkor.

Det framhåller generalmajor Karlis Neretnieks i en intervju med Aftonbladet.

–  Vi ligger närmast. Det går mycket fortare att skeppa över förband från Sverige jämfört med från England eller USA. Så lite som en eller två brigader kan vara tungan på vågen, i väntan på att andra allierade ska hinna få dit resurser, säger han till tidningen.

Nytt förband och förhandslagra materiel

Karlis Neretnieks betonar att det svenska försvaret måste utveckla en ny försvarsplan för Baltikum när Sverige blir en fullvärdig Natomedlem.

Han föreslår två konkreta åtgärder.

För det första anser Neretnieks  att Sverige bör överväga att  förvara materiel i Baltikum. Det skulle innebära att soldater kan flygas in och därmed kan Sverige undvika en riskabel sjötransport.

För det andra tycker generalmajoren att det svenska försvaret ska upprätta en helt ny typ av förband – en lätt brigad med expeditionär förmåga.

Ett sådant förband skulle snabbt kunna förflytta sig till andra sidan Östersjön om ryssen anfaller.

– Jag tycker att Ukraina-konflikten har visat ganska tydligt att även lättare förband, med väldigt kvalificerade vapensystem, kan göra mycket nytta för att få hejd på en angripare, säger Karlis Neretnieks till Aftonbladet.

Nya förutsättningar

Ett framtida Natomedlemskap kommer att ställa krav på det svenska försvaret.

På en pressträff i början av november gav Försvarsmakten besked om myndighetens utbyggnad och de militära råd som man har lämnat till statsminister Ulf Kristerssons (M) regering.

Överbefälhavare Micael Bydén lyfte fram följande punkter:

-  Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag

- Sverige bör erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor

- Sverige bör förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen

- Sverige bör delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna

- Försvarsmaktens personalstyrka ska öka till mer än 120 000 år 2035

Stärka nationella förmågan 

Micael Bydén tillade att Sveriges nationella förmågor bör stärkas inom en snar framtid. 

– Exempel på det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, sa överbefälhavaren på pressträffen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


31 juli 2026

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


31 juli 2026

“Förrädare” – Putins egna rasar mot Ryssland

2026 07 31

Tidigare i juli kammade Vladimir Putin hem en stor propagandaseger för Ryssland.

Från och med 2028 välkomnas ryska idrottare tillbaka till OS, löd det kontroversiella beskedet från Internationella Olympiska Kommittén, IOK.

Beslutet hyllades av Putins talesperson Dmitrij Peskov.

– Ett viktigt steg, sade Kremltoppen enligt The Moscow Times.

Putins egna rasar mot "sveket"

Reaktionerna, och kritiken, har varit massiv. Västvärlden och Ukraina har protesterat högljutt. 

– Det är ett bedrövligt beslut. Det normaliserar det här anfallskriget som Ryssland bedriver mot Ukraina, har Sveriges idrottsminister Jakob Forssmed (KD) sagt till SVT.

Att väst vädrar sitt missnöje är inte särskilt förvånande. Men nu hörs skarp kritik från ett mer oväntat håll: Putins egna anhängare.

Den ryska olympiska kommittén har nämligen exkluderat idrottsorganisationer i ukrainskt territorium. Det innebär att idrottare i ryskockuperade Donetsk, Luhansk, Zaporizhzhia och Kherson inte kommer att få tävla för Ryssland.

Regioner som diktatorn 2022 utropade som en del av den ryska nationen.

– Människor som bor i Luhansk och Donetsk, Kherson och Zaporizhzhia blir våra medborgare. För alltid. Och Ryssland kommer inte att förråda dem, sade Putin på en pressträff då.

"Gav upp"

Exkluderingen av de fyra regionerna betraktas av annars Kremlvänliga journalister och bloggare som en eftergift och ett svek, rapporterar Politico.

Den ryska olympiska kommittén gav upp en del av landets territorium bara för att kunna komma till OS, framhåller bland annat den kända krigsvänliga journalisten Dmitirj Stesjin, enligt den amerikanska tidningen.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

"Förrädare"

Rysslands idrottsminister, Michail Degtyarev, har blivit särskild måltavla för raseriet. Det var han som förde förhandlingarna med IOK där de ryska kompromisserna blev ett faktum.

– Detta är en samarbetshandling med fienden och en antistatlig subversion. Det är inte den ryska olympiska kommittén utan en kommitté av förrädare, framför prokrigskanalen Telegram InfoWar.

– Så, den ryska olympiska kommittén har skriftligen bekräftat sin vägran att stödja idrott i Donetsk, Luhansk och Krim? Vad är då kamrat Degtyarevs mycket omtalade seger? frågar sig militärbloggaren Dmitrij Konanykhsin, enligt Politico.

Ukraina har överklagat IOK:s beslut till idrottens skiljedomstol, CAS. 

Andra läser: F16-plan i luften

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen