Det är den ansedda och oberoende organisationen Matpriskollen som ligger bakom rapporten.

Under vecka 39 granskades ordinariepriser på hela 212 livsmedelsartiklar från de stora rikstäckande kedjorna.

– Som konsument är det nästan omöjligt att orka och ens kunna prisjämföra i större skala mellan olika butiker och därför är den här undersökningen väldigt viktig, säger Ulf Mazur, grundare av Matpriskollen i en kommentar.

Billigast respektive dyrast

Nu kan organisationen konstatera att det, återigen, är Willys som har de lägsta ordinariepriserna i landet.

För en “vanlig” familj bestående av två sammanboende vuxna och två småbarn är det däremot uppstickaren City Gross som är den dyraste kedjan i de flesta regionerna.

Se hela listan i slutet av artikeln.

I undersökningen ingår dock inte eventuella medlemsbonusar, seniorrabatter, kampanjpriser och liknande som dock kan påverka resultatet.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, säger Ulf Mazur.

Har inte med Lidl och Hemköp

Matpriskollen har granskat följande kedjor: ICA Maxi, ICA Kvantum, Stora Coop, Willys och City Gross.

Eftersom ICA har butiksunik prissättning har man utgått från fyra butiker från vardera ICA-kedja och räknat på snittpriset.

Noterbart är dock att Lidl, Hemköp, ICA Nära, ICA Supermarket, Coop, Coop X:tra och ett par andra kedjor inte finns med i undersökningen.

Enligt Ulf Mazur finns det emellertid en förklaring till detta. Sortimentbredden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

– När vi jämför så många identiska artiklar, så kan vi inte ha med alla kedjor då sortimenten är för olika. Därför är till exempel inte Lidl med i den här undersökningen.

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Hela listan

Beroende på storleken på hushållet och var man bor i landet kan prisskillnaderna se olika ut.

För ett sammanboende par med två småbarn ser dock prislapparna på livsmedel månadsvis ut enligt följande i de olika regionerna.

Syd

Willys: 11 823 kronor

Coop: 12 168 kronor

ICA Maxi: 12 195 kronor

ICA Kvantum: 12 513 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Sydöst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 131 kronor

ICA Kvantum: 12 550 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Coop: 12 898 kronor

Väst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 054 kronor

Coop: 12 417 kronor

ICA Kvantum: 12 438 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Öst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 402 kronor

ICA Kvantum: 12 478 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Coop: 12 880 kronor

Mellansverige

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 079 kronor

ICA Kvantum: 12 514 kronor

Coop: 12 605 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Norr

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 327 kronor

Coop: 12 626 kronor

ICA Kvantum: 12 688 kronor

City Gross: 12 725 kronor

Se alla jämförelser med andra typer av hushåll (singel, två tonårsbarn etc) genom att klicka här (länk till Matpriskollen).

Foto: ICA-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop Sverige

Text: Redaktionen

Om det så är för att betala månadens räkningar, köpa en biljett till tåget eller bara för att avsluta dagen med en tv-serie på Netflix finns det en gemensam faktor: bredbandet måste fungera.

Såväl privatpersoner som företagskunder förväntar sig numera att internet ska flyta på friktionsfritt.

Och rent generellt är kundnöjdheten relativt hög.

Den har till och med ökat de senaste åren.

– Vi ser en fortsatt förbättring av det vi kallar produktegenskaper inom bredband. Pålitlighet och stabilitet betraktas nu av kunderna som hygienfaktorer, säger Johan Parmler, vd för Svenskt Kvalitetsindex som nu har undersökt vad kunderna egentligen tycker om sina bredbandsbolag.

Kommer ikapp andra branscher

Det som kunderna i undersökningen har rankat är bredbandets stabilitet, pålitlighet och hantering av servicefrågor.

Trenden är att branschen har ryckt upp sig de senaste åren.

– Tydliga förbättringar märks i svarstider, bemötande och kompetens. Kunderna är snart lika nöjda med kontakt och support som i många andra branscher, säga Johan Parmler i ett pressmeddelande.

Bästa och sämsta bolaget

Privatkunderna är mest nöjda med Ownit som toppar listan 2024.

Bolaget får värdet 74,8 på indexet som mäts mellan 0-100 – där betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund medan 60 eller mindre innebär att företaget har stora svårigheter att motivera kunder att stanna kvar.

Tuffast är det för bredbandsbolaget 3 – ett bolag med totalt 2,6 miljoner kunder.

Företaget når enbart värdet 64,0, vilket är sämst på hela listan.

Svag placering för Netflix

Svenskt Kvalitetsindex har även mätt kundnöjdheten bland svenska streamingbolag.

Här toppas listan av Amazon Prime (73,6) respektive Skyshowtime (72,4) medan mer klassiska jättar som Netflix (66,1) och TV4 Play (65,7) har det tuffare.

– Tillgången till olika streamingtjänster har ökat, men samtidigt har kunderna blivit mer selektiva, vilket har påverkat kundnöjdheten, säger SKI:s analyschef Love Westin.

– Vi ser också att stora sportevenemang eller populära serier har en positiv effekt på kundnöjdheten. Men om det bygger långsiktig lojalitet är en annan fråga. Generellt sett är vi ganska otrogna i den här branschen.

Hela listan

Här är hela listan på SKI:s uppmätta kundnöjdhet bland privatkunders bredbandsbolag. Över 75 innebär stark relation mellan företag och kund. Under 60 innebär att företaget inte kan räkna med att kunderna stannar kvar.

1. Ownit (74,8)

2. Banhof (72,9)

3. Bredband2 (68,3)

4. Branschen (68,0)

5. Telia (67,9)

6. Övriga (67,7)

7. Tele2 (66,9)

8. Telenor (66,2)

9. 3 (64,0)

Källa: Svenskt Kvalitetsindex

Foto: E. Ventur

Text: Redaktionen

Vid det senaste årsskiftet fanns det drygt 250 000 stycken i Sverige. 

Många av dem är privata och har installerats på villatak med förhoppningen om att de på sikt ska minska elkostnaderna för hushållen.

Men minst 40 företag i branschen har under de senaste åren installerat solceller utan att ha varit behöriga för det, avslöjar P1-programmet Kaliber.

Uppmaningen: polisanmäl

Uppgifterna grundas på en granskning av samtliga anmälningar till Elsäkerhetsverket sedan 2021.

Konsekvenser av ett obehörigt arbete kan bland annat innebära en förhöjd risk för bränder kopplade till solpanelerna, vilket Elsäkerhetsverket tidigare varnat för.

– Antalet solcellsanläggningar ökar snabbt och mängden bränder och brandtillbud kommer därmed öka, konstaterar myndigheten i en rapport.

Parallellt ökar även antalet oseriösa företag i branschen, enligt Kaliber.

Det 40-tal företag som sätter upp solceller utan behörighet bryter mot elsäkerhetslagen och borde då polisanmälas, menar Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket.

– Problemet ligger väl i de aktörer som har för bråttom och vill göra snabba affärer och inte gör det tillräckligt bra och inte vet om vilka krav man måste uppfylla och hur man bör bygga de här anläggningarna för att de ska vara säkra, säger han till radioprogrammet.

LÄS MER: Nya regler för folk med solceller – “det här blir dyrt”

Elva företag har förbjudits

Enligt Jimmy Grilfve, handläggare på Elsäkerhetsverket, har elva företag helt förbjudits att arbeta med elinstallationer.

Det innebär att de inte får lov att göra några elinstallationer förrän de har registrerat sig och uppfyllt kraven som finns.

– Gör de det ändå, då är det olagliga elinstallationer och då kan det vara en polisanmälan som ska göras mot det företaget. För det är polisen som utreder det, säger Jimmy Grilfve till radion.

LÄS MER: Svensk solcellsjätte går i konkurs

Ökat explosionsartat

Under perioden 2018-2022 ökade antalet solcellsanläggningar explosionsartat i Sverige – från 15 000 till nästan 150 000.

Majoriteten av dem är små anläggningar under 20 kilowatt.

Under samma femårsperiod beräknas solceller ha orsakat 58 bränder eller brandtillbud.

– För 2024 förväntas en fortsatt kraftig utbyggnad, med en prognos på 65 000 solcellsinstallationer. Den fortsatta stora ökningen av antalet solcellsanläggningar tillsammans med allt fler äldre anläggningar kan därmed även innebära långt fler antal händelser än idag, framhåller Elsäkerhetsverket i en rapport.

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen