Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

2024 10 23

En unik undersökning ger nu svar på vilken som egentligen är Sveriges billigaste respektive dyraste matkedja.

Det är den ansedda och oberoende organisationen Matpriskollen som ligger bakom rapporten.

Under vecka 39 granskades ordinariepriser på hela 212 livsmedelsartiklar från de stora rikstäckande kedjorna.

– Som konsument är det nästan omöjligt att orka och ens kunna prisjämföra i större skala mellan olika butiker och därför är den här undersökningen väldigt viktig, säger Ulf Mazur, grundare av Matpriskollen i en kommentar.

Billigast respektive dyrast

Nu kan organisationen konstatera att det, återigen, är Willys som har de lägsta ordinariepriserna i landet.

För en “vanlig” familj bestående av två sammanboende vuxna och två småbarn är det däremot uppstickaren City Gross som är den dyraste kedjan i de flesta regionerna.

Se hela listan i slutet av artikeln.

I undersökningen ingår dock inte eventuella medlemsbonusar, seniorrabatter, kampanjpriser och liknande som dock kan påverka resultatet.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, säger Ulf Mazur.

Har inte med Lidl och Hemköp

Matpriskollen har granskat följande kedjor: ICA Maxi, ICA Kvantum, Stora Coop, Willys och City Gross.

Eftersom ICA har butiksunik prissättning har man utgått från fyra butiker från vardera ICA-kedja och räknat på snittpriset.

Noterbart är dock att Lidl, Hemköp, ICA Nära, ICA Supermarket, Coop, Coop X:tra och ett par andra kedjor inte finns med i undersökningen.

Enligt Ulf Mazur finns det emellertid en förklaring till detta. Sortimentbredden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

– När vi jämför så många identiska artiklar, så kan vi inte ha med alla kedjor då sortimenten är för olika. Därför är till exempel inte Lidl med i den här undersökningen.

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Hela listan

Beroende på storleken på hushållet och var man bor i landet kan prisskillnaderna se olika ut.

För ett sammanboende par med två småbarn ser dock prislapparna på livsmedel månadsvis ut enligt följande i de olika regionerna.

Syd

Willys: 11 823 kronor

Coop: 12 168 kronor

ICA Maxi: 12 195 kronor

ICA Kvantum: 12 513 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Sydöst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 131 kronor

ICA Kvantum: 12 550 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Coop: 12 898 kronor

Väst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 054 kronor

Coop: 12 417 kronor

ICA Kvantum: 12 438 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Öst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 402 kronor

ICA Kvantum: 12 478 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Coop: 12 880 kronor

Mellansverige

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 079 kronor

ICA Kvantum: 12 514 kronor

Coop: 12 605 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Norr

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 327 kronor

Coop: 12 626 kronor

ICA Kvantum: 12 688 kronor

City Gross: 12 725 kronor

Se alla jämförelser med andra typer av hushåll (singel, två tonårsbarn etc) genom att klicka här (länk till Matpriskollen).

Foto: ICA-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop Sverige

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen