Desperat vädjan från Lukasjenko – ska sändas på rysk tv

2024 08 16

Putins allierade Aleksandr Lukasjenko kommer med en vädjan som nu ska sändas i rysk tv.

Berlarus president Aleksandr Lukasjenko är en nära allierad till Putin, och har hjälpt Ryssland i kriget i Ukraina på flera sätt.

Ryssland har bland annat tillåtits att anfalla Ukraina från belarusisk mark och placerat kärnvapen i landet.

Men nu har Lukasjunko gjort ett märkbart uttalande där han vädjar om att man måste få ett slut på kriget.

– Låt oss sitta ned vid förhandlingsbordet och få slut på det här bråket, säger Lukasjenko i belarusisk tv, rapporterar Politico.

Med ”bråket” avser han alltså kriget i Ukraina.

”Väst behöver kriget”

Inslaget ska även visas i rysk tv på lördag, enligt tidningen.

Det kommer i ett läge då Ukrainas attack mot den ryska regionen Kursk ha skakat om både Ryssland och Belarus.

Lukasjenko lägger skulden för kriget på västvärlden.

– Varken det ukrainska folket eller ryssarna, eller belarusierna behöver det. Det är de i väst som behöver kriget, säger Belarus diktator i intervjun.

Han menar att han har bevis för att väst vill ha kriget.

– Jag kan inte avslöja dessa fakta, de är absolut hemliga. Men ibland talar de öppet – högt rankade människor, säger Lukasjenko, och hävdar att dessa högt rankade människor vill att ryssar och ukrainare ska fortsätta kriga.

”Ukrainarna har sett det”

Ukrainas attack mot Kursk har fått Lukasjenko att skicka trupper till den ukrainska gränsen för att hindra en möjlig ukrainsk framfart.

Samtidigt hävdar han att det inte finns någon osämja mellan Belarus och Ukraina.

– Ukrainarna har sett det. De säger hela tiden till oss att de inte behöver krig med Belarus. Vi förstår detta och säger att vi vill inte kriga med er (ukrainare), säger Lukasjenko.

– Vi vill inte ha eskalering, och vi vill inte ha krig mot Nato. Vi vill inte det här, säger den belarusiske diktatorn.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen