Deadline för pensionärer – 220 000 måste betala

2024 08 19

Skatteverket kräver inbetalningar från 650 000 personer i Sverige.

Av dessa är drygt 220 000 över 65 år.

Det handlar om folk som fått besked om att betala kvarskatt – en inbetalning som måste in inom kort.

Senast den 12 september måste pengarna finnas på skattekontot för samtliga i gruppen.

Och när det gäller just pensionärsgruppen går Skatteverket ut med en särskild uppmaning.

– I och med den ändrade riktåldern för pension är det ännu viktigare att titta på hur pensionen påverkar vilken skatt du ska betala, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket, i ett uttalande.

Vanligt bland pensionärer

Totalt handlar det om 12 miljarder kronor som ska betalas in till Skatteverket. Av dessa återfinns drygt 3,2 miljoner hos befolkningen som är över 65 år.

Att drabbas av kvarskatt är särskilt vanligt när en person har flera utbetalare, vilket gäller de allra flesta med pension.

– Det är därför viktigt att planera sin pension och vilken skatt som ska dras, framhåller Skatteverket.

Ändrad riktålder sedan i våras

Förändringen av riktåldern som Alem Resulovic hänvisar till beslöts i maj tidigare i år.

Då fastställde regeringen riktåldern för pension för 2030 till 67 år.

– Att vi lever allt längre och är friska högre upp i åldrarna är naturligtvis väldigt positivt. Samtidigt innebär det utmaningar, då den intjänade pensionen ska räcka över längre tid, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vid tillfället.

Hon tillade:

– För att stärka sin ekonomi och få pensionen att räcka till är det därför nödvändigt att arbetslivet förlängs. Ett förlängt arbetsliv medför även andra stora samhällsvinster, då det bland annat bidrar till att stärka den svenska välfärden och att kompetens som äldre och erfarna personer besitter stannar kvar längre på den svenska arbetsmarknaden.

Går att undvika

Skatteverket understryker att det går att undvika kvarskatt genom att till exempel be den som betalar ut pensionen, eller lön eller annan ersättning, att dra mer skatt under året som går.

Att skattejämka är ett annat alternativ för att inte riskera kvarskatt.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen