JUST NU: De stod på Theodor Engströms lista

2022 11 01

Theodor Engström, 33, står åtalad för att ha mördat Ing-Marie Wieselgren under politikerveckan i Almedalen. 

Det har tidigare rapporterats om att Engström planerade att mörda Centerpartiets partiledare Annie Lööf.

I förundersökningen framgår det att 33-åringen kartlagt flera kända personer. I sin dator har Engström två mappar med namnen ”måltavlor”  och ”landsförrädare”. Mapparna innehåller namn på flera kända politiker och journalister, rapporterar Expressen med hänvisning till Säpos granskning. 

Personnummer och bostadsort 

Antje Jackelén, Svenska kyrkans tidigare ärkebiskop, och entreprenören Bert Karlsson är två av personerna som Theo Engström har kartlagt, uppger tidningen.

Han har bland annat noterat personnummer, bostadsort, familjerelationer och ”etnicitet”.

Bert Karlsson beskrivs på följande vis:

”Före detta invandringskritisk partiledare, nu flyktingbaron som profiterar på folkutbytet, och möjliggör fortsatt massinvandring genom sin effektiva flyktingboendeverksamhet. Något som också resulterat i lidande och otrygghet i de orter som etablering skett.”

– Det är klart att det är obehagligt. Jag har varit utsatt för det här många gånger, fast kanske inte på det här sättet, säger Bert Karlsson till Expressen.

Tre måltavlor

I förhör har Theodor Engström, som har en bakgrund i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, uppgett att han hade tre potentiella måltavlor i Almedalen – Ing-Marie Wieselgren, Annie Lööf och SVT:s vd Hanna Stjärne.

– Det är djupt omskakande att ha fått veta vad han planerade. Jag var med i en debatt på Expressens scen, bara runt hörnet, när Ing-Marie Wieselgren mördades. Såg blåljusen som plötsligt kom. Jag har tänkt mycket på hennes familj, hennes närmaste och hennes kollegor. De tankarna får en extra tyngd och ett extra allvar i dag, säger Hanna Stjärne till SVT Nyheter och tillägger:

– Mina tankar går också till de hundratals personer som han har kartlagt, bland dem flera på SVT. Själv är jag trygg med den säkerhet som finns runt mig och mina kollegor, men det är en skarp signal om allvaret i hoten mot oss som journalister och som mediechefer.

I förhör har Theodor Engström även uppgett att han såg SD-ledaren Jimmie Åkesson som en potentiell måltavla i Almedalen, men att han var rädd att en sådan attack skulle "skapa förvirring kring hans syfte", uppger Expressen.

Misstänks för två brott

Theodor Engström misstänkts för terroristbrott och försök till terroristbrott efter dådet den 6 juli i Visby.

I dag väcktes åtal mot 33-åringen. Åtalet gäller brottsmisstankar om terroristbrott och förberedelse till terroristbrott.

Säkerhetspolisen har sedan brottsrubriceringen ändrades från mord till terroristbrott bedrivit förundersökningen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen