JUST NU: De mår bäst i Sverige

2023 03 28

Folkhälsomyndigheten har genomfört en stor studie där de jämfört den samiska befolkningens hälsa med den övriga befolkningens hälsa.

Studien visar att samer sover bättre och mår bättre psykiskt.  

– Studien bidrar till viktig kunskap om samers självrapporterade hälsa, livsvillkor och levnadsvanor och kan utgöra en bas för fortsatt kunskapsutveckling. Att så många samer deltog gör att vi i ett nästa steg kan undersöka hur olika grupper bland samer mår, och om det finns särskilda faktorer som har betydelse för samers hälsa, säger Jon Petter Stoor, en av forskarna bakom studien.   

Gott psykiskt välbefinnande  

I studien deltog över 3 500 samer. 

Hela 87 procent  svarar att de har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är högre än snittet i Sverige.  

 – Det är tydligt att de allra flesta samer rapporterar att de mår psykiskt bra och det är en av de stora och positiva sakerna vi kan visa med rapporten. Inte bara att de allra flesta samer mår bra, utan att de till och med mår lite, lite bättre än svenskar i allmänhet, säger Jon Petter Stoor, till Ekot.  

Rör på sig mer  

Samer har även bättre levnadsvanor. 

Det är färre samer som uppger stillasittande i mer än tio timmar per dag och riskkonsumtion av alkohol och daglig rökning, än den övriga befolkningen.  

Men trots det är de vanligare med självmord och självmordstankar bland samer.  

– Samtidigt ser vi att det finns vissa skillnader. Det är en större andel samer som uppger att de någon gång övervägt eller försökt att ta sitt liv. Vidare uppger en större andel samer än befolkningen i övrigt att de blivit behandlade eller bemötta så att de känt sig kränkta, säger Marjan Vaez, utredare vid Folkhälsomyndigheten. 

Regionala skillnader  

Jon Petter Stoor menar att det finns regionala skillnader. Det är exempelvis vanligare med självmord bland samiska män inom renskötsel i Jämtland och Härjedalen.

– Inom vissa samiska grupper finns det större problem. Till exempel handlar det om unga samiska kvinnor som rapporterar mycket självmordsproblematik, säger Jon Petter Stor, till Ekot.  

Långsiktigt arbete  

Studien är en del av det långsiktiga arbetet för att följa hälsosituationen bland samer i Sverige och den ingår även i Folkhälsomyndighetens uppdrag.

Myndigheten har i särskild uppgift av regeringen att genomföra insatser för att förbättra kunskapen om hälsosituationen bland de nationella minoriteterna och urfolket samerna. 

Foto: J. Mast

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen