JUST NU: De mår bäst i Sverige

2023 03 28

Samerna mår bättre än den övriga svenska befolkningen. 

Folkhälsomyndigheten har genomfört en stor studie där de jämfört den samiska befolkningens hälsa med den övriga befolkningens hälsa.

Studien visar att samer sover bättre och mår bättre psykiskt.  

– Studien bidrar till viktig kunskap om samers självrapporterade hälsa, livsvillkor och levnadsvanor och kan utgöra en bas för fortsatt kunskapsutveckling. Att så många samer deltog gör att vi i ett nästa steg kan undersöka hur olika grupper bland samer mår, och om det finns särskilda faktorer som har betydelse för samers hälsa, säger Jon Petter Stoor, en av forskarna bakom studien.   

Gott psykiskt välbefinnande  

I studien deltog över 3 500 samer. 

Hela 87 procent  svarar att de har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är högre än snittet i Sverige.  

 – Det är tydligt att de allra flesta samer rapporterar att de mår psykiskt bra och det är en av de stora och positiva sakerna vi kan visa med rapporten. Inte bara att de allra flesta samer mår bra, utan att de till och med mår lite, lite bättre än svenskar i allmänhet, säger Jon Petter Stoor, till Ekot.  

Rör på sig mer  

Samer har även bättre levnadsvanor. 

Det är färre samer som uppger stillasittande i mer än tio timmar per dag och riskkonsumtion av alkohol och daglig rökning, än den övriga befolkningen.  

Men trots det är de vanligare med självmord och självmordstankar bland samer.  

– Samtidigt ser vi att det finns vissa skillnader. Det är en större andel samer som uppger att de någon gång övervägt eller försökt att ta sitt liv. Vidare uppger en större andel samer än befolkningen i övrigt att de blivit behandlade eller bemötta så att de känt sig kränkta, säger Marjan Vaez, utredare vid Folkhälsomyndigheten. 

Regionala skillnader  

Jon Petter Stoor menar att det finns regionala skillnader. Det är exempelvis vanligare med självmord bland samiska män inom renskötsel i Jämtland och Härjedalen.

– Inom vissa samiska grupper finns det större problem. Till exempel handlar det om unga samiska kvinnor som rapporterar mycket självmordsproblematik, säger Jon Petter Stor, till Ekot.  

Långsiktigt arbete  

Studien är en del av det långsiktiga arbetet för att följa hälsosituationen bland samer i Sverige och den ingår även i Folkhälsomyndighetens uppdrag.

Myndigheten har i särskild uppgift av regeringen att genomföra insatser för att förbättra kunskapen om hälsosituationen bland de nationella minoriteterna och urfolket samerna. 

Foto: J. Mast

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen