JUST NU: De mår bäst i Sverige

2023 03 28

Samerna mår bättre än den övriga svenska befolkningen. 

Folkhälsomyndigheten har genomfört en stor studie där de jämfört den samiska befolkningens hälsa med den övriga befolkningens hälsa.

Studien visar att samer sover bättre och mår bättre psykiskt.  

– Studien bidrar till viktig kunskap om samers självrapporterade hälsa, livsvillkor och levnadsvanor och kan utgöra en bas för fortsatt kunskapsutveckling. Att så många samer deltog gör att vi i ett nästa steg kan undersöka hur olika grupper bland samer mår, och om det finns särskilda faktorer som har betydelse för samers hälsa, säger Jon Petter Stoor, en av forskarna bakom studien.   

Gott psykiskt välbefinnande  

I studien deltog över 3 500 samer. 

Hela 87 procent  svarar att de har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är högre än snittet i Sverige.  

 – Det är tydligt att de allra flesta samer rapporterar att de mår psykiskt bra och det är en av de stora och positiva sakerna vi kan visa med rapporten. Inte bara att de allra flesta samer mår bra, utan att de till och med mår lite, lite bättre än svenskar i allmänhet, säger Jon Petter Stoor, till Ekot.  

Rör på sig mer  

Samer har även bättre levnadsvanor. 

Det är färre samer som uppger stillasittande i mer än tio timmar per dag och riskkonsumtion av alkohol och daglig rökning, än den övriga befolkningen.  

Men trots det är de vanligare med självmord och självmordstankar bland samer.  

– Samtidigt ser vi att det finns vissa skillnader. Det är en större andel samer som uppger att de någon gång övervägt eller försökt att ta sitt liv. Vidare uppger en större andel samer än befolkningen i övrigt att de blivit behandlade eller bemötta så att de känt sig kränkta, säger Marjan Vaez, utredare vid Folkhälsomyndigheten. 

Regionala skillnader  

Jon Petter Stoor menar att det finns regionala skillnader. Det är exempelvis vanligare med självmord bland samiska män inom renskötsel i Jämtland och Härjedalen.

– Inom vissa samiska grupper finns det större problem. Till exempel handlar det om unga samiska kvinnor som rapporterar mycket självmordsproblematik, säger Jon Petter Stor, till Ekot.  

Långsiktigt arbete  

Studien är en del av det långsiktiga arbetet för att följa hälsosituationen bland samer i Sverige och den ingår även i Folkhälsomyndighetens uppdrag.

Myndigheten har i särskild uppgift av regeringen att genomföra insatser för att förbättra kunskapen om hälsosituationen bland de nationella minoriteterna och urfolket samerna. 

Foto: J. Mast

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen