JUST NU: Datum spikat – då lämnar Socialdemokraterna besked om Nato

2022 04 22

Socialdemokraterna inleder sin interna dialog om säkerhetspolitiken och meddelar nu när besked i Nato-frågan väntas.

22 maj. Det är datumet då Socialdemokraterna har partistyrelsemöte och senast ska lämna besked om slutsatserna partiet dragit efter de interna dialoger som inleds från och med idag och pågår fram till 12 maj.

Beslutet kan dock komma tidigare, enligt partisekreteraren Tobias Baudin (S), rapporterar Expressen.

Beslutandeprocessen inleds

– Dialogen ska vara klar den 12 maj och efter 12 maj inleder vi vår beslutandeprocess, säger Tobias Baudin enligt tidningen.

Följer Finlands utveckling

Tomas Baudin är noga med att poängtera att partiet samtidigt följer Finlands utveckling i grannlandets process mot att ansöka till Nato.

– Självklart kommer Finlands agerande vara viktigt för oss, men vi fattar det beslut vi anser är bäst för Sverige. Men vad Finland landar i och när de landar i det påverkar förstås vårt beslut, säger Tobias Baudin till SVT.

Ska avge slutrapport

Partidistrikt över hela landet och Socialdemokraternas medlemmar har bjudits in i debatten som ska ge Socialdemokraterna det underlag som behövs för att ta beslut kring de säkerhetspolitiska frågorna.

I förlängningen ska en särskild analysgrupp avge en slutrapport som ligga till grund för huruvida Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato eller inte.

Högprofilerade namn

I analysen återfinns tunga namn och toppolitiker från Socialdemokraterna. Bland annat ingår justitieminister Morgan Johansson, utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist. 

Gruppen har även stärkts med ett annat välbekant namn: före detta utrikesminister Margot Wallström.

Skyndsamt beslut

Socialdemokraterna har tidigare sagt att man är angelägna om att så snart som möjligt lämna besked i hur man har analyserat säkerhetsläget, och i förlängningen bedömer nödvändigheten av ett svenskt medlemskap i Nato.

– Jag ser ingen anledning att skjuta på beslutet. Vi har val senare i september och måste även kunna fokusera på det då, sade Magdalena Andersson för en dryg vecka sedan.

Moderaterna kritiserar

Partiet har samtidigt fått kritik från oppositionen för att processen går för långsamt.

– Socialdemokraterna har aviserat att de ska ha en omfattande intern diskussion inom sitt parti. Det må vara nödvändigt, men denna senkomna och något yrvakna insikt får inte sinka processen, säger moderaterna och riksdagsledamöterna Pål Jonsson och Hans Wallmark i ett gemensamt uttalande till Svenska Dagbladet.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen